Minröjningsfartygen i den finsk-svenska styrkan SFNTG, Swedish Finnish Naval Task Group, börjar söka av botten. Uppgiften i övningen FINSWEEX: öppna tre sjötransportvägar in till Uusikaupunki hamn.
– Minröjning är tidskrävande och det finns inget utrymme för att misslyckas eller slarva, säger David Lindberg som är fartygschef ombord på HMS Koster.
Stora handelsfartyg väntar enligt de direktiv de fått av Sveriges och Finlands gemensamma sjöstyrka, men vad sker om lasten inte kommer fram? Länderna är beroende av att sjövägarna är öppna och en stor del av både Sveriges och Finlands import och export genomförs på vattnet. Förseningar kostar pengar och som rederierna har inte råd med förseningar.
– Med dagens teknologi och utrustning kan det vara relativt enkelt att minera ett område. Detta skulle kunna få stora konsekvenser, säger David.
Minläget i Östersjön
Det finns en hel del minor kvar i Östersjön efter första och andra världskriget och det är något som alla länder kring Östersjön jobbar för att hantera. Sverige och Finland har jobbat tillsammans i den gemensamma kraftansträngningen att oskadliggöra minor från världskrigen. Under denna övning jobbar fartygen sida vid sida och en gemensam stab arbetar ombord HMS Trossö för att ge så goda förutsättningar som möjligt att öppna sjötransportvägar in till hamnen.
– Under den här övningen är det inga skarpa minor som ska hittas och oskadliggöras. Scenariot och uppgiften är dock verklighetstroget, säger fartygschefen.
För att hitta minor använder minröjningsfartygen sonar, undervattensfarkoster och röjdykare. När en mina oskadliggörs används en mindre sprängladdning som placeras i närheten av minan. Detonationen sätter igång minans sprängladdning som därmed på ett kontrollerat sätt fås att explodera.
Rapporterna börjar komma in till staben ombord på HMS Trossö, sjötransportvägarna är öppna och hamnen kan användas igen.