— De viktiga systemen på en Visbykorvett är dubblerade för att man ska kunna fortsätta lösa uppgifter trots att saker går sönder. För oss på fartygen är det ändå viktigt att ha med oss en underhållsresurs på övningar. Vi skickar våra behov till dem och de ser sedan till att vår tid till kaj blir så kort som möjligt, säger Magnus Almqvist som är fartygschef på HMS Karlstad.
Det är lördag i Kristiansund. Solsken och regnskurar om vartannat ramar in den stora offshorehamnen Vestbase där underhållsenheten står på kajen och väntar, beredda att ta emot HMS Karlstad. Fartyget behöver bunkra diesel men har också meddelat att de behöver lite olika reservdelar.
Containrar med det viktigaste
En bunkerbåt är beställd och förtöjer utanpå Karlstad. Den börjar fylla upp korvettens tankar med dieselolja. Samtidigt bärs torkarblad till vindrutetorkarna tillsammans med de övriga reservdelarna ombord, från en av de tre reservsdelscontainrar som står på kajen.
— Vi har med oss ungefär 2 500 olika typer av reservdelar och totalt 10 000 produkter i containrarna, säger Örjan Gidlöf på 34.underhållsenheten.
Med så många olika typer av delar är det avgörande att allt är kategoriserat noggrant och att man hela tiden vet vad som lämnats ut, och vad som finns kvar. För ett komplext fartyg som en Visbykorvett finns det fler än 12 000 olika typer av reservdelar i databasen. Hur bestämmer man då vad man ska ta med sig? Örjan Gidlöf fortsätter:
— Vi vet ganska väl vad som oftast behövs vid övningar, så de delarna försöker vi ju ha med oss. Ett annat kriterium är att vi måste kunna åtgärda det på plats med de verktyg vi har. Kan vi inte det så finns det ingen anledning att ha det med oss.
Många saker av standardtyp går ofta att köpa i de lokala butikerna eller industrin, exempelvis här i Norge. Hemma i Sverige finns de flesta andra reservdelarna i lager. Skulle något akut behövas så kan det skickas efter med civilt eller militärt flyg via transportkontoret i Arboga, något som gjorts under Trident Juncture.
Flögs hit
För första gången transporterades reservdelscontainrarna och underhållspersonalen med ett av de tre C17-plan som utgör den europeiska flygflottiljen Heavy Airlift Wing, ett samarbete mellan Sverige, Finland och tio Natoländer som har sin bas i Ungern. Det var något som aldrig tidigare prövats men som fungerade utmärkt och säkert kommer att användas fler gånger.