Så fort marinens fartyg är till sjöss bidrar man till sjölägesbilden. Tillsammans med andra sensorer, som exempelvis radarkedjan runt Sveriges kust, ser man till att bygga upp ett normalläge och kan på så sätt upptäcka förändringar. Fartygen rapporterar in vad de ser till sjöcentralen och bekräftar eller rättar den information man har om de olika fartygen som rör sig runt Sveriges kust.
AIS hjälper till att hålla koll
Alla fartyg över 300 bruttoton ska vara kopplade till ett AIS-system (Automatic Identification System) som via radio skickar ut information till andra fartyg i närheten. Det är uppgifter om fartygstyp, last, destination, antal personer ombord och så vidare. Men dessa uppgifter stämmer ibland inte. Mindre fartyg behöver inte heller använda AIS och blir därför svårare att identifiera.
Ett lagarbete
På fartygets manöverbrygga spanar utkiken mot fartyg i närheten och i stridsledningscentralen arbetar stridsledningspersonalen framför skärmarna. Information skickas in till land via radio, denna information delas sedan med Kustbevakningen och andra myndigheter, som i och för sig har andra uppgifter men ändå är i behov av att känna till läget till sjöss. Zoltán Rüll är en av de som jobbar i stridsledningscentralen:
- Via datalänk skickar vi information mellan fartyget och sjöcentralen. Det händer ibland att vi får i uppgift att titta närmare på något fartyg, som man av olika anledningar vill ha information om. Då kör vi upp nära fartyget och kontrollerar att utseéndet stämmer med verkliga namnet.
Internationellt samarbete
Östersjön är, sett till ytan, ett av världens mest tättrafikerade hav. Varje år passerar mer än 40 000 fartyg syd Skåne, på väg mot olika hamnar, i eller utanför Östersjön. Alla länder kring Östersjön utom Ryssland är därför kopplade till SUCBAS, ett gemensamt nätverk för att samarbeta kring sjöläget i det gemensamma havet. Dagligen utbyter länderna information om fartyg som man har intresse av.