De starkaste resultaten får precis som tidigare år synen på gemenskapen i den egna gruppen och den sociala arbetsmiljön. Det sociala arbetsmiljöindexet är i genomsnitt 82 på en 100-gradig skala. Det dagliga arbetet och arbetsklimatet i den närmaste arbetsgruppen får generellt starka medelvärden.

– Trots att vi står inför stora utmaningar med försämrat omvärldsläge så är det mycket glädjande att gemenskapen och arbetsklimatet är bra i det dagliga arbetet. Det är särskilt viktigt nu när vi är inne en resa där vi bygger ett starkare försvar där FM Vind är ett stöd för oss i vår tillväxt, säger överbefälhavare Micael Bydén.

Försvarsmakten har duktiga chefer

Den närmaste chefens ledarskap får höga betyg. Medelvärdet för förtroendet för närmaste chefen ligger på 85 i årets undersökning.

– Det visar att Försvarsmakten har duktiga chefer som har klarat av att både vara ledare och balansera verksamheten, säger Kim-Lena Ekvall Svedenblad, myndighetens personaldirektör.

Fler rekommenderar Försvarsmakten 

Även synen på Försvarsmakten som arbetsgivare har förbättrats. Viljan att rekommendera Försvarsmakten som arbetsgivare ökade med tre poäng till 73 av 100.  Däremot visar undersökningen en försämrad syn på utrustningen utifrån behoven i arbetet. Medelvärdet gick ner med fyra resultatenheter sedan förra FM Vind genomfördes.

Ovälkommet beteende är fortsatt ett problem. Det har minskat något från 7 till 6 procent, men det betyder inte att Försvarsmakten är nöjd med resultatet utan kommer att arbeta vidare med frågan. FM Vind visar på en jämställdhetsproblematik, där kvinnor fortfarande är överrepresenterade i att vara utsatta för ovälkommet beteende.

Tack till alla medarbetare

Resultatet i årets FM Vind baseras på 18 318 svar och svarsfrekvensen låg på 74 procent.

– Vi tackar alla medarbetare som bidrar till att utveckla Försvarsmakten genom att lämna sina svar. FM Vind är anonym och vi uppskattar ärliga svar. Nu påbörjas arbetet med att analysera svaren så att de ska kunna användas som underlag för övergripande beslut och styrningar, avslutar Kim-Lena Ekvall Svedenblad.

"Klart skepp, klart skepp. Ställning till närförsvar.” 

Vaktchefens röst sprakar i det interna högtalarsystemet ombord Visbykorvetten HMS Helsingborg. Några minuter senare är signalbryggdäck är packat med folk. Åtta värnpliktiga och anställda samsas på den lilla ytan akter om bryggan, grupperade kring två tunga kulsprutor. De bär flamskydd, kroppskydd och dubbla hörselskydd, dels öronproppar, och dels hörselkåpor. 

Närskyddsofficerens hörselkåpor har inbyggda hörlurar och mikrofon, genom vilka han kan kommunicera med fartygets olika funktioner, som stridsledning, manövrering och maskin. 

”Eldtillstånd mot mål som identifierats som fientliga.”

Rösten hörs klart och tydligt genom öronpropparna. Det är vaktchefen som ger närförsvarsofficern eldtillstånd på fartygets inre kommunikationssystem. Solen står högt på himlen den andra dagen av Fjärde sjöstridsflottiljens slutövning för de värnpliktiga. I Stockholms södra skärgård har systerfartyget HMS Härnösand precis placerat ut två mål, lättprickar med röda flaggor. Korvetterna ska öva närförsvar och de röda flaggorna simulerar angripande ytgående drönare. 

Bekämpa mål

Fartyget glider snabbt genom det djupblå vattnet. Vinden skummar topparna på svallet. Målen närmar sig, ett par var sida. 

– Följ mål i babord 40, liten motorbåt. 

Närförsvarsofficern leder in skyttarna på mål genom att peka och skrika. Rösten ska bära genom vinden och dubbla hörselskydd. Nästa order kommer snart därpå: 

– Bekämpa mål.

Luften på signalbryggdäck pumpar i takt med de tunga kulsprutorna. Vattnet runt målen på båda sidor om fartyget slungas upp där kulorna träffar vattenytan bakom flaggorna. När kulspruteskyttarna slutar skjuta för att ladda om eller byta pipa ger värnpliktiga AK5-skyttar täckande eld för att verka nedhållande mot angriparen. 

– Det är mer på riktigt och mer action nu under slutövningen än tidigare. Det är mer grejer som händer samtidigt och mer verklighetstroget med tung kulspruta och täckande eld från AK5 under gång, istället för att som tidigare ligga och skjuta på ett stillastående mål, säger Eric, värnpliktig vapentekniker på HMS Helsingborg. 

Krigsplaceringsbara och anställningsbara

Skyttarna har fri eldgivning tills de upplever att de nått den effekt de har blivit kommenderade att uppnå. Trots samlade träffbilder i målet viker flaggorna inte ner sig, så skyttarna fortsätter att skjuta tills ammunitionen är slut på bandet. 

– Det är tråkigt att vi ska mucka nu, nu när vi värnpliktiga precis kommit in i gänget ombord. Förbandspraktiken har varit extremt lärorik, man börjar fatta nu varför vi gjorde vissa saker i skolan. Till exempel när var vi tvungna att byta en felande kabel till sjöss för några veckor sedan, så nu fattar jag varför vi övade så mycket på att skala, trycka fast och löda kablar under elkursen på Sjöstridsskolan, säger Eric. 

Om några dagar är övningen slut och därmed är de värnpliktigas förbandspraktik över. En förbandspraktik som förhoppningvis bidragit till att de värnpliktiga efter muck, är krigsplaceringsbara i Försvarsmakten samt även anställningsbara vid Fjärde sjöstridsflottiljen.

– Veterandagen är ett tillfälle att hylla Sveriges utlandsveteraner och hedra minnet av dem som betalat det högsta priset i rikets tjänst i krig och konflikt runt om i världen, säger Joakim Karlquist, chef för Försvarsmaktens Veterancentrum.

Det här året uppmärksammas särskilt de utlandsveteraner som tjänstgjorde på Balkan under åren 1991 -2000. Under dessa år bidrog Sverige med nästan 10 000 personer i Bosnien, Kroatien, Nordmakedonien, Serbien, Albanien samt Ungern.

I år är hela området inhägnat och samlat utanför Sjöhistoriska muséet och sträcker sig ner mot promenadstråket invid Djurgårdskanalen. Veterandagen inleds med att flaggor hissas kl 08 vid såväl Riksplan (riksdagen) som Sjöhistoriska museet. Dagen avslutas med att flaggorna halas kl. 21.

I samband med Veterandagen premiärvisas dessutom första delen av en dokumentär om Försvarsmaktens insatser i kriget i det forna Jugoslavien. Den kan också ses på Försvarsmaktens kanal på Youtube. Andra delen av dokumentären släpps på samma kanal den 5 juni.

Uppskattningsvis kommer cirka 5000 besökare till årets veterandag vid Sjöhistoriska museet för att se statsceremonin med kransnedläggning och uppvisningar. Ceremonin direktsänds från kl 13:30

Se hela programmet här.

Avtalet mellan Försvarsmakten, Socialstyrelsen och Apoteket AB säger att bolaget ska hålla utpekade läkemedel i lager som myndigheterna kan avropa vid behov.

Frågan om lagerhållning av läkemedel blev aktuell under pandemin, men har fått förnyad aktualitet genom Totalförsvarets återkomst. Under en tid har Försvarsmakten och Socialstyrelsen arbetat på en lösning. Nu är den på plats.

– Vi är mycket glada att detta avtal är på plats. Dessa lager kommer stärka Försvarsmaktens totala sjukvårdsförmåga i händelse av kris och krig. I och med avtalet får Försvarsmakten nu bättre rådighet över vår läkemedelsförsörjning. Lagren är främst för Försvarsmakten behov men eftersom de kommer vara i det ordinarie läkemedelsflödet skulle de vid en krissituation efter stödbegäran även kunna användas av en annan part säger Helena Gustafsson, försvarsöverapotekare vid Försvarsmedicincentrum.

En tidsenlig lösning

Under arbetet med att ta fram avtalet har Försvarsmakten och Socialstyrelsen utgått från tillgängliga resurser och hur läkemedelsbranschen ser ut idag. Att bygga upp egna centrala lager har inte varit ett alternativ. Det finns flera anledningar till detta.

– Försvarsmakten kommer att köpa in och ha läkemedel i lager för det initiala behovet. Det är däremot orimligt att FM ska ha egna lager för att täcka hela ersättningsbehovet. Det skulle vara oerhört dyrt med tanke på att många läkemedel kräver mycket specifik förvaring och att de har begränsad hållbarhet, säger Kristin Blomkvist, kategoriledare vid Försvarsmaktens inköpsenhet.

Tar kontrollen över lagerhållning

Den strategi som valts bygger på att Apoteket AB svarar för lagerhållningen och omsättningen av lagren. De åläggs att hålla vissa volymer av utpekade läkemedel i lager.

– Om Försvarsmakten eller Socialstyrelsen sedan ser ett behov, så kan de styra lagerhållningen och öka lagren av vissa läkemedel. Dessa finns då på hyllan, men kan även säljas vidare förutsatt att lagren fylls på, säger Kristin Blomkvist.

På detta sätt omsätts lagren och risken för att stora mängder läkemedel passerar sitt bäst före-datum minskas. Samtidigt löser det problemet med att hålla tillräckligt stora lager av läkemedel inom rikets gränser.

– Det här är en oerhört viktig övning där vi ökar kunskapen tillsammans, bygger tillit och förtroende under transformationen från alliansfri till allierad. Att vara en del av ett kollektivt försvar innebär ett förhållningssätt som ställer nya krav på hela Sverige, säger överbefälhavare Micael Bydén.

I övningen deltog förutom Försvarsmaktens högre chefer ett tjugotal myndighetschefer samt representanter från regeringskansliet.

– Konnektivitet, koordinering och uthållighet är förmågor som vi bygger tillsammans.  Förmågan behöver öka här och nu i snabb takt och samtidigt ska vi stärka vår samlade förmåga på längre sikt, säger överbefälhavaren.

Försvarar Natos yttersta gräns

Som allierad börjar försvaret av Sverige vid Natos yttersta gräns. Sverige ska bidra till Natos strategiska avskräckning och Natos dimensionerande krav är en av utgångspunkterna för utvecklingen av totalförsvarets förmåga. Sverige är nu en av 32 nationer som ska vara med och skapa förutsättningar för att Natos regionala planer ska vara genomförbara.

– Vi har ett utmanande säkerhetsläge som vi måste hantera tillsammans. Det gör vi nationellt i ett totalförsvar och tillsammans med andra som allierade. Som allierade i en försvarsallians är det nationella försvaret en del av Natos avskräckning och att hålla kriget borta, avslutar överbefälhavaren.

Major eller förvaltare? Fanjunkare eller kapten?

Och vad betyder egentligen fyra horisontella streck på kragspegeln? Försvarsmaktens medarbetare ska veta skillnaden, men det är svårare att få såväl svenska folket som utländska samarbetspartners att förstå våra gradbeteckningar.

Därför genomförs nu en undersökning, initierad av Arméstaben och arméförvaltaren, för att vara inledande del i en remiss angående tjänstetecken till ny tjänsteuniform.

Men det är inte bara den största försvarsgrenen som omfattas: Hemvärnet och stridskrafterna ledning/underrättelse samt logistik bär i huvudsak arméuniform med motsvarande tjänstetecken.

– Därför måste översynen ske gemensamt. Och en eventuell ändring blir universell för markstridsuniformen, så förändringar måste även fungera för marinen och flygvapnet, säger Kenneth Felldén.

Nordatlanten eller Östersjön?

Idag finns två huvudsakliga utländska system för detta. Det ena, av arméförvaltaren kallat det nordatlantiska systemet återfinns i grannländer som Norge och Danmark men också hos britter och amerikanska – byggt på vinklar och bågar.

Det andra systemet återfinns runt Östersjön, hos Finland, de baltiska staterna och Tyskland. Här gäller smala vinklar, vid högre grader kompletterat med en tjockare vinkel.

– Den första frågan de berörda ska ställa sig är om de tycker att vi ska behålla det svenska befintliga systemet eller ändra oss. Om man är för förändring, så ska man argumentera för om man är för det ”nordatlantiska” systemet eller ”Östersjö”-baserad modell. Och man ska motivera och argumentera för sina åsikter, säger Kenneth Felldén.

Huvudbonadskulör som berör

Det är inte allt som arméledningen vill ha en uppfattning om från kärnverksamheten: även synpunkter på huruvida baskern bör indelas truppslagsvis och behållas vid byte till armégemensamma och andra organisationsenheter efterfrågas.

– Det innebär att infanteriet nu får en egen, mörkbrun färg på baskern, säger Kenneth Felldén som idag är ägare till fyra baskrar i olika kulörer.

Men det är bråttom: den 28 juni vill respektive försvarsgrens- och stridskraftsförvaltare ha in synpunkterna.

– Det viktigaste synpunkterna är de som kommer från den senaste generationen befäl och meniga. Förslagsvis gör detta i samband med APT eller motsvarande, säger Kenneth Felldén.

Efter diskussion hos relevant personal sammanställs svaren förbandsvis med kommentarer från förbandsförvaltare, lämpligtvis även med ett samlat råd från samtliga personalkategorier. Svaren skickas sedan till försvarsgrens- och stridskraftsförvaltarna.

– Vi kommer därefter sammanställa underlaget och redovisa för Försvarsstaben. Och för den som inte vet det än, så betyder fyra horisontella streck på kragspegeln att bäraren har arbetat som soldat i mer än sju år, säger Kenneth Felldén.

Den intresserade medarbetaren kan ta del av skrivelsen i ärendehanteringssystemet VIDAR - FM2023-7408:100

Med anledning av detta har Försvarsmakten producerat en dokumentär om de militära insatserna i Bosnien. Dokumentären primärvisas under generaldirektörens veteranpolitiska seminarium.

I två avsnitt ges perspektiv på kriget som kom att omforma FN, Nato och Sveriges roll i fredsfrämjande insatser. Vi möter människorna under kevlaret och de som mötte kriget, flydde från det och lever med det i dag.

– JK 01 och BA 04 insatserna som tas upp särskilt genom de som tjänstgjorde då, i det glömda och dolda; såsom belägringen av Sarajevo, striderna i Doboj och svenska FN-styrkans hantering efter folkmordet i Srebrenica, berättar producenten för dokumentären Mikael Wallentin Åström.

Där och då är en samproduktion mellan Försvarsmaktens Veterancentrum och det Operativa kommunikationsförbandet.

Premiär under generaldirektörens veteranpolitiska seminarium

Det första avsnittet av "Där och då" visas under generaldirektören Mikael Granholms veteranpolitiska seminarium kl.10 den 29 maj. Ett uppföljande panelsamtal sker sedan kl. 12.15-13.00 med medverkande ur dokumentären och produktionen:

• Peter Sterner, officer som tjänstgjorde i Sveriges första militära bidrag till FN-insatsen Unprofor. I dokumentären får vi följa Peter på en resa tillbaka till Bosnien där han återupplever och ger perspektiv på vad som hände Där och då.     
• Emina Garibovicär tolk under resan och har även arbetat inom Försvarsmakten i Sverige. Under resans gång uppdagas att Emina har egna erfarenheter av kriget.
• Mattias Johnsson är idag major i Försvarsmakten men var Där och då soldat på sin första insats och direkt efter avslutad värnplikt. Upplevelserna efter Doboj och Srebrenica har präglat hans liv efter insatsen.
• Sanimir Resic, historiker och dekan vid Lunds universitet, vägleder tittarna genom de historiska skeendena i kriget som ställde granne mot granne.     
• Mikael Wallentin Åström har producerat dokumentären och berättar om produktionen och de redaktionella val som uppstod under inspelningens gång.

Dokumentären "Där och då" kan även ses på Försvarsmaktens YouTube-kanal och här på forsvarsmakten.se. Första delen sänds den 29 maj och andra delen den 5 juni.

– Vi vill med vår närvaro förbättra kunskapen om Försvarsmakten och öka förståelsen för hur alla kan bidra till ett robustare Sverige. Försvarsmakten har medverkat i Järvaveckan under några år och vi upplever att det är en bra mötesplats för samtal, säger projektledare Karin Lorentzson.

Försvarsmaktens personal kommer att vara på plats i Försvarsmaktens tält kl. 12.00 – 19.00 under Järvaveckans alla dagar.

– Vi hoppas på många intressanta och bra samtal under dessa dagar och vill hälsa alla välkomna till Försvarsmaktens tält, säger Karin Lorentzson.

Järvaveckan är en mötesplats för öppna samtal och vidgade vyer, där fler röster blir hörda och fler perspektiv blir kända. Järvaveckan startade 2016 i syfte att minska avståndet mellan medborgare, politiker, myndigheter, civilsamhället och företagsledare. Idag är Järvaveckan en självklar mötesplats för öppna samtal och gemenskap. Här möts kultur, musik, mat, partiledarsamtal och nya jobbmöjligheter.

Försvarsmaktens program under Järvaveckan:

För elfte gången har en vinnare av Soldathemspriset, som delas ut en gång om året, utsetts på Livgardet. Syftet med priset är att lyfta fram och främja det goda ledarskapet inom förbandet. Alla anställda och värnpliktiga på Livgardet kan vara med och nominera en vinnare. Precis som sina föregångare blev Filip Gärdström nominerad till priset för att han representerar de mjuka värden soldathemspriset står för, som att få andra att känna sig trygga och sedda i sina yrkesroller. Filip arbetar som instruktör och utbildar värnpliktiga på Livbataljon, en av Livgardets enheter. Filips plutonchef Marcus Puryer är helt enig med Filips värnpliktiga och ser den goda relationen Filip har till truppen 

– Han har dessutom en stark passion för utbildning, något som märks både i hans utbildningssätt och i relation till soldaterna. Dessutom är han duktig på det han gör. Han håller i avancerade utbildningsmoment med en hög nivå i samtliga delar. Det är kul att det genom priset blir synligt vilken uppskattad, bra och engagerad instruktör han är, säger Marcus Puryer. ​ 

KOM SOM EN LITEN CHOCK 

För Filip kom vinsten som en liten chock men han blev otroligt glad och överraskad. 

– Om jag får killgissa så tror jag det har att göra med mitt sätt att utbilda. Jag har varit med som soldat i snart tio år och sett både bra och dåliga ledaregenskaper. Det har gjort att jag har kunnat plocka sådant jag själv tycker utgör en bra ledare och chef och sedan kunnat applicera det i praktiken när jag utbildar värnpliktiga, säger Filip Gärdström.  

Filip tror att priset framför allt kan visa blivande värnpliktiga att eventuella fördomar om att alla instruktörer och chefer är hårda och stränga inte stämmer.  Under sina tio år har han mött på flertalet chefer och lyfter två stycken som haft positiv påverkan på honom. ​ 

– Erik Unogård och Ali Al-Husseiny är två chefer jag haft på Livgardet. De har gång på gång bevisat att bra chefer och ledare inte behöver vara stränga. Istället har de värdesatt sina soldater och vågat visa mjuka värden, säger Filip. ​ 

NOMINERA EN LEDARE 

Alla som arbetar på Livgardet kan nomineras till Soldathemspriset och alla anställda och värnpliktiga på förbandet kan nominera en chef eller ledare som pristagare. Nomineringstiden löper från 1 januari till 30 mars.Soldathemsföreståndaren sammanställer därefter nomineringarna och presenterar dem för Soldathemmets styrelse som fattar beslut om vem pristagaren ska bli, baserat på den motivering som lämnas.​​​ 

Defence Cooperation Agreement (DCA) är ett avtal mellan USA och Sverige som har tecknats på regeringsnivå. Att avtalet skrivits på är en viktig signal om USA:s säkerhets- och försvarspolitiska engagemang i Sverige och vårt närområde. Avtalet reglerar rättslig status och andra förutsättningar för amerikansk militär närvaro i Sverige.

Ett förutsättningsskapande avtal som DCA är mycket viktigt för vår förmåga att försvara landet och alliansen.

– För Försvarsmakten är det av stor vikt att utveckla den operativa förmågan och att snabbt kunna möta en eskalering eller direkta hot. En viktig del i den förmågan är att vi och USA, genom DCA-avtalet, ges möjlighet till förberedelser och att t.ex. ha materiel förhandslagrad på plats i Sverige. Det gör Sverige och vårt närområde säkrare, säger generalmajor Johan Pekkari, chef för försvarsstabens strategienhet.

DCA-avtalet stärker även det nordiska samarbetet eftersom det ger liknande förutsättningar för amerikanska styrkor att verka i hela regionen.

– Med det allvarliga säkerhetsläge vi har behöver vi arbeta nära tillsammans med våra allierade. Ett fördjupat samarbete och goda relationer mellan Sverige och USA är viktigt för att säkerställa förmåga här och nu respektive på längre sikt, säger Johan Pekkari.

Scenariot utspelade sig i Norge, men i en kontext där stora delar av Europa befann sig i en eskalation från kris till att krig var nära förestående.

Övningen genomfördes bland annat, vid Supreme Headquarters Allied Powers Europe (SHAPE), Allied Air Command (AIRCOM) och Joint Warfare Centre (JWC).

Övningen möjliggjorde ett nära samarbete med andra allierade länder och har därigenom bidragit till värdefulla erfarenheter. Det svenska deltagandet bestod av representanter från Försvarsdepartementet, Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

– Sverige har mycket att bidra med som allierad. Sammansättningen av det svenska deltagandet under övningen skapade goda förutsättningar för att kunna representera Sverige och vår fortsatta integrering som allierad i Nato, säger kommendörkapten Björn Hallén från Försvarsstaben.

För Sverige var det ett bra tillfälle att öva som allierad. Övningen har resulterat i många erfarenheter och lärdomar för respektive deltagande myndighet att ta med sig i den fortsatta utvecklingen och integreringen i Nato som allierad nation. Övningen bidrog bland annat till att synliggöra vikten av det civila stödet till det militära försvaret i en Natokontext.

– Att vi i Sverige har ett totalförsvar som består både militärt- och civilt försvar, skiljer sig från vissa andra allierade länder. Det har lett till intressanta och givande diskussioner under övningen, säger Sara Sjölund från MSB som deltog i övningen.

Försvarsmaktens cyberförsvar växer parallellt med behovet av en ökad cyberförsvarsförmåga. I ett osäkert omvärldsläge med nya och komplexa hotbilder finns ett allt större behov av att kunna genomföra defensiva och offensiva operationer i cyberdomänen. Sverige generellt ligger som land sett i framkant inom digitalisering och IT-utveckling. Det är en styrka, men det ställer också krav på vår förmåga att skydda vårt digitaliserade samhälle och att ytterst försvara det samma mot angrepp.

Cyberattacker är en del av såväl dagens som den framtida hotbilden. Det har blivit tydligt i samband med attacker mot olika system som påverkar samhällets funktioner. Vårt samhälle och vår infrastruktur är beroende av digitala tjänster, som behöver skyddas och försvaras. Försvarsmakten och totalförsvaret är beroende av ett fungerande samhälle respektive av att egna digitala informations- och kommunikationssystem kan skyddas och försvaras.

Generalmajor Johan Pekkari, chef för Försvarsstabens strategienhet och tillika chef för cyberförsvaret, konstaterar att utvecklingen av ledningen av cyberförsvaret är glädjande och ett viktigt steg givet en omvärld som ställer höga krav på Försvarsmaktens förmåga.

– Försvarsmakten genomför inte bara operationer i mark- sjö- och luftdomänerna utan även i cyberdomänen. Antingen genomförs det som en autonom cyberoperation eller som en integrerad del i en gemensam operation, såväl i fred som i kris och krig. Vi arbetar dygnet runt med att försvara Sverige och våra allierade samtidigt som vi parallellt ska säkerställa fortsatt och ständig utveckling, säger Johan Pekkari.

Det är cyberförsvarsledningen (CFL) som ansvarar för att leda cyberoperationer. CFL leder också Försvarsmaktens cyberförsvarsförband vilka i myndighetens underlag inför det kommande försvarsbeslutet är föreslagna att organiseras inom ramen för en cyberförsvarsdivision.

– Genom att försvara våra digitala informationssystem och elektroniska kommunikationstjänster är cyberförsvarsförbanden avgörande för Försvarsmaktens förmåga att möta hot och skydda svenska intressen. Vi ser en ökning av olika aktiviteter som kan härröras till begreppet icke-linjär krigföring. Inte sällan finns det då inslag av påverkan inom cyberdomänen. Här behöver vi både kunna möta dagens hot och ligga i framkant för att kunna hantera morgondagens utmaningar, säger Johan Pekkari.

Försvarsmaktens huvuduppgift är att försvara Sverige och allierade stater mot ett väpnat angrepp och chefen för cyberförsvaret ser ett behov av en fortsatt tillväxt och utveckling av cyberförsvarsförmågan i linje med huvuduppgiften.

– Mot bakgrund av den frekventa förekomsten av cyberattacker globalt samt sett till användningen av cyberangrepp i Rysslands storskaliga krig med Ukraina ser vi ett behov av att öka vår förmåga såväl nationellt som kollektivt tillsammans med allierade, säger Johan Pekkari.

I år uppmärksammades särskilt de veteraner som tjänstgjorde på Balkan åren 1991-2000. Det innebar bland annat att alla som varit på insats i Forna Jugoslavien under perioden tilldelades en jetong, som ett bevis på Försvarsmaktens uppskattning.

Utanför Sjöhistoriska museet i Stockholm, vid veteranmonumentet Restare, hölls det årliga firandet där huvudnumret är en årlig statsceremoni i närvaro av H.M. Konungen, H.K.H. Prins Carl Philip och stat- och försvarsledningen.

Dagen inleddes med flagghissning klockan 8 på morgonen. De cirka 4000 besökarna kunde besöka veteranpolitiska seminarier, föreläsningar och utställningar där organisationer och myndigheter, som också har utsändande personal, visade upp sina verksamheter. Här fanns bland annat Tullverkets hundsök, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, forskningsprojekt och Försvarsmaktens samarbetsorganisationer i just veteran- och anhörigfrågor.

Efter en vädermässigt oberäknelig förmiddag kom solen fram precis lagom till statsceremonin klockan 14.30. Besökarna fick njuta av värmen och lyssna på tal av talmannen, statsministern, fältprosten, generaldirektören för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt vår överbefälhavare. De fick också höra vacker och stämningsfull musik av Arméns musikkår, Fältartisterna och inte minst Adolf Fredriks musikklasser samt se utlandsveteraner medaljeras för förtjänstfulla insatser i rikets tjänst. Ceremonin avslutades med en överflygning av JAS 39 Gripen i ”Missing man”-formation. Allt designat för att hylla dagens huvudpersoner, utlandsveteranerna och deras anhöriga.

Efter ceremonin fortsatte firandet med många kära återseenden och nya bekantskaper under middag och mingel i det stora mässtältet. Klockan 21 halades flaggorna ned och området stängdes och firandet förflyttades ut på stan.

Dagen blev uppskattad och en fin hyllning till alla utlandsveteraner och deras anhöriga.

På Försvarsmaktens youtube-kanal hittar du en sändning inför och under statsceremonin. Där kan du också se Studio utlandstjänst och dokumentären Där och då, om de militära insatserna i Bosnien, som premiärvisades på Veterandagens seminarium.

Den 29 maj nästa år firas Veterandagen igen då blir det särskilt fokus på de utlandsveteraner som varit i Kosovo och på olika enskilda insatser, bland annat som observatörer.

Fartygen är i området med anledning av den stora marinövningen Baltops i Östersjön som börjar den 5 juni och avslutas den 20 juni. Baltops 24 är en av de största marina övningarna i Östersjön.

En årligt återkommande övning

Den genomförs varje år för att tydligt visa att Natoalliansen tar sitt ansvar för säkerheten i Östersjön samt avskräcka motståndare och försvara hela Östersjöområdet och Europa. Baltops 24 involverar omkring 12 000 personer från  19 nationer samt Nato. Exempel på deltagande styrkor är amfibiebataljon, stabspersonal och omkring 50-60 örlogsfartyg. I övningen deltar även 25 stridsflyg och 60 helikoptrar.

Sveriges deltagande i Baltops

Sverige deltar bland annat med 12 örlogsfartyg, stridsflyg, helikoptrar samt stridsfordon, totalt 1500 soldater och sjömän. Årets Baltops är den första med Sverige som allierad i Nato.
 
Läs mer om övningen här. 

– Det här är mycket positivt. Sjukvård är en av förbandets viktigaste funktioner. Det säkerställer möjligheter för ett gott stridsvärde. Vetskapen hos personalen att det finns god sjukvårdsförmåga stärker moralen i förbandet, säger Claes Ivgren, generalläkare i Försvarsmakten.

Tropparna kommer att bestå av sjukvårdare, sjuksköterskor och bilförare med modern utrustning. Troppen kan vidta förebyggande medicinska åtgärder, omhänderta både skadade och sjuka samt vid behov evakuera till fortsatt sjukvård. Hemvärnets sjukvårdskedja minskar därmed risken att belasta den civila sjukvården på ett felaktigt sätt nära stridsfältet. Tillsammans med de nya renodlade TCCC-utbildningarna blir sjukvårdskedjan nu även Nato-interoperabel.

Utrustningen i de nya sjukvårdstroppar är samma som de som försvarsgrenarna kommer att få. Det gör det enklare för de olika delarna av Försvarsmakten att samarbeta, exempelvis genom att kunna samgruppera, och i framtiden eventuellt docka, till andra varandras sjukvårdsenheter. Det blir också enklare att hålla gemensamma utbildningsinsatser över försvarsgrensgränserna.

– Det är viktigt för Försvarsmakten att vi har ett system för sjukvård. Det skapar goda förutsättningar för interoperabilitet, säger Claes Ivgren.

Enligt gällande materielplan kommer sjukvårdstropparna börja levereras ut till hemvärnsförbanden med start efter sommaren och sedan under en tvåårsperiod. Militärregiongruppernas sjukvårdsinstruktörer kommer genomföra instruktörsutbildning under våren och planen är att befattningsutbildningen av hemvärnssjukvårdare och kompanisjuksköterskor till de nya sjukvårdstropparna kan starta under början av 2025, gärna ännu tidigare. Utvecklingen gör att Hemvärnet kommer att behöva rekrytera fler till sjukvårdsbefattningar.

– Det här är en otrolig förmågehöjning då vi kommer att kunna utföra mer vård. Tidigare har vi delvis varit beroende av civil sjukvård men nu blir vi mycket mer självständiga, säger Mårten Hellebro, gruppchef på 242:a sjukvårdskompaniet.

Rikshemvärnsstaben utvecklar i nuläget tillsammans med militärregionerna och med stöd av bland annat Försvarsmedicinscentrum det försvarsmedicinska innehållet till den nya kursen. Kursen blir nio dagar lång och bygger på att man i en föregående kurs lärt sig traumaomhändertagande enligt TCCC-konceptet. I kursen ingår även utbildning på den nya troppmaterielen. Från och med 2025 planeras även leveranser av ett stort antal nya moderna sjuktransportfordon till hemvärnets sjukvårdstroppar.

Den 6 maj 2024 gav regeringen Försvarsmakten i uppdrag att inkomma med ett nytt budgetunderlag för 2025. Av regeringens uppdrag framgår att myndigheten ska:

• utgå från det tidigare lämnade budgetunderlaget för 2025.
• omfatta förslag på åtgärder med utgångspunkt i ett antal förslag från Försvarsberedningen.

Mot bakgrund av detta lämnar Försvarsmakten den 5 juni 2024 in ett nytt budgetunderlag för 2025 till regeringen.

Efter regeringens proposition till riksdagen och riksdagens beslut kommer vi gå in i ett nytt försvarsbeslut efter årsskiftet. I takt med att Natos gemensamma operationsplanering fördjupas kommer kraven allt mer tydliggöras varför Försvarsmakten bedömer att det under kommande år finns ett stort behov av flexibilitet i den planering som beslutas.

– Försvarsmakten ansätter medvetet en mycket hög ambition.
Osäkerheter i planeringen – till exempel vad gäller rekrytering av personal, anskaffning av materiel och utveckling av infrastruktur – ökar över tid. Omvärldsutvecklingen kräver av oss att vi, och de aktörer som
ska åstadkomma målsättningarna tillsammans, gör allt för att nå uppsatta mål, säger överbefälhavare Micael Bydén.

Planerade satsningar på nya förmågor
Det nya budgetunderlaget innebär sammantaget att Försvarsmakten utvecklar en högre grad av interoperabilitet, förmåga att verka inom ramen för Natos ledningsstruktur, en högre uthållighet och en bättre tillgänglighet. Exempel:

• Ökat fokus på luftförsvar och att kunna ingå i Natos integrerade luft- och robotförsvar.
• Ökad förmåga att både använda och försvara sig mot obemannade farkoster.
• Ökad förmåga att kunna verka med stridskrafter utanför Sveriges gränser.

Ett starkare försvar
Myndighetens utgångspunkt har varit att budgetunderlaget från den 1 mars 2024 i största möjliga utsträckning ska bibehållas. Försvarsmakten har därutöver, inom de av regeringen angivna styrningarna om ekonomiska planeringsramar och fördelning av dessa, omhändertagit så mycket som möjligt av de av Försvarsberedningens förslag som regeringen pekat ut i sitt uppdrag.

Försvarsmakten konstaterar efter att ha granskat genomförbarheten i den helhet som bildas av Försvarsmaktens militära råd, efterföljande budgetunderlag samt regeringens anvisningar för detta budgetunderlag, att planen är genomförbar. Dock är det, med givna förutsättningar, inte möjligt att till fullo genomföra samtliga förslag.

– Den stora förstärkningen av försvarsförmågan ligger i tidigare underlag som Försvarsberedningen har bejakat. Därutöver har Försvarsmakten, inom ramen för tilldelad ekonomi, omhändertagit så mycket som möjligt av de av Försvarsberedningens förslag som regeringen pekat ut i sitt uppdrag till oss. Nu återstår att se hur regeringens proposition till riksdagen ser ut och hur det kommande försvarsbeslutet slutligen utformas i styrningar till myndigheten, säger generaldirektör Mikael Granholm.

Försvarsmaktens tidigare rekommendation kvarstår om att fortsatt beredning av högre ambitionsnivåer bör genomföras. Den planering som nu beskrivs, utifrån regeringens anvisningar, behöver ses som ett steg i en långsiktig utveckling och inte som ett slutmål.

– Det här är den viktigaste milstolpen hittills för oss på A 9! Grundutbildning av värnpliktiga, som syftar till att tillföra krigsorganisationen krigsdugliga krigsförband, utgör motorn i ett regemente. Utan grundutbildning råder inte existensberättigande för ett förband, säger regementschef Lars O Jonsson.

I samband med överlämningen av Noraskog kompani överräckte chefen för Skaraborgs regemente Stefan Pettersson en minnestavla till Lars O Jonsson. Tavlan har delats i två delar som tillsammans bildar en helhet och symboliserar det band som skapats mellan förbanden. Tavlan är gjuten i järn vilket ska symbolisera länken mellan Bergslagens malmgruvor och Skövdes metallindustri. 

– Det känns fantastiskt bra och spännande att vi nu tar över ansvaret för värnpliktsutbildningen, säger Lars O Jonsson.

I augusti rycker A 9:s första egna värnpliktiga (sedan återetableringen) in på Villingsbergs övnings- och skjutfält utanför Karlskoga.

– Jag vill rikta ett varmt och genuint tack till hela Skaraborgs regemente för ovärderligt stöd under den period som vi funnits. Ett stöd som också behöver fortsätta framgent under några år. Nu fortsätter A 9 sin tillväxtresa. En resa som förpliktar, sa överste Jonsson i sitt tal.

Det är nästan på dagen 40 år sedan Michael Claesson ryckte in som värnpliktig vid Norrbottens pansarbataljon i Boden. Men det var inte hans första kontakt med Försvarsmakten, redan i grundskolan i småländska Bankeryd hade han tagit sikte på en karriär inom försvaret och han var engagerad i frivilligrörelsens ungdomsverksamhet från 15 års ålder.

Idag är han chef för Försvarsstaben men han haft många olika roller genom åren. Bland annat har han varit chef för Norrbottens pansarbataljon på I 19 och för Markstridsskolan, och i omgångar militär rådgivare vid Försvarsdepartementet, utrikesdepartementet och Sveriges Nato-delegation vid Natohögkvarteret i Bryssel.
Michael Claesson var år 2012-2013 kontingentschef för den 24:e svenska kontingenten i ISAF-styrkan i Afghanistan, tillika taktisk chef för den multinationella styrkan Task Force Northern Lights (Regional Command North) något som han själv beskriver som en erfarenhet som varit viktig för sin syn på ledarskap och ansvar.

En av de mest framträdande rollerna som Michael Claesson har haft i Försvarsmakten är som insatschef mellan 2020 och 2023. En tid som kom att bli några av de mest omvälvande åren i modern tid med en pandemi, tillbakagång i fredsarbetet i Afghanistan med en evakueringsoperation som följd och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Händelser som också fått stor uppmärksamhet i hela världen och som synliggjort Försvarsmaktens kapacitet och förmågor, inte minst i svensk media.
–De senaste årens omvärldsutveckling har påverkat oss alla i någon form. Och det är fortsatt en mycket allvarlig tid vi lever i. Säkerhetsutmaningarna för oss i Sverige och för våra allierade, är många med flera pågående parallella kriser och konflikter, säger Michael Claesson och fortsätter:
–Vi måste fortsätta vår integration i Nato och ta ansvar för våra gemensamma åtaganden med våra allierade och samtidigt ha kraft att utveckla, växa och stärka Försvarsmaktens krigsförband och förmågor. Det är de viktigaste uppgifterna vi har framför oss. Det här är ett förtroende och uppdrag som jag kommer att förvalta med största respekt och beslutsamhet, avslutar han.

Michael Claesson tillträder som ÖB den 1 oktober och befordras i samband med det till general. Men fram till dess kommer han att fortsätta leda Försvarsstaben och stödja nuvarande ÖB Micael Bydén som hans stabschef.

Då och då knackar det på den stängda dörren till kapten Dan Lundquists arbetsrum i kasern 211 på Livgardet i Kungsängen. Någon frågar efter löjtnant Bjelovuk som Dan delar rum med, en annan vill veta hur dags ett möte börjar. Det är en ovanligt lugn dag för skvadronchefen för 13:e säkerhetsbataljonens grundutbildning, trots att våren och försommaren är en intensiv period. Bland annat har rekryterna genomfört skarpa insatser, tillika slutövning, under den stora Natoövningen Steadfast Defender.

– Det var faktiskt en nuvarande kollega som höll i den föreläsning jag var på under min officersutbildning. Jag fastnade för hans berättelser och kände att det måste ha varit en upplevelse utöver det vanliga, säger Dan Lundquist.​

MÖRKA OCH LJUSA STUNDER

Dan har flera utlandserfarenheter i bagaget, både enskilt och tillsammans med förband. De enskilda insatserna som militärobservatör har gjorts i Syrien och Israel. Samtidigt som det har varit tufft att lämna frun Carolin och deras hund Yster, har tiden utomlands gett många erfarenheter, minnen och insikter. Förutom att hans engelska har förbättrats avsevärt ser Dan att han har växt som människa. För att klara av att arbeta som ensam svensk i en internationell kontext krävs flexibilitet, samarbetsförmåga och ansvarstagande, berättar Dan. Perioderna utomlands har emellanåt varit mörka och svåra men också givande och ljusa. ​

– Det något klichéartade uttrycket – ”det får en att perspektivväxla” är väldigt sant. Det är väldigt givande att få träffa och lära känna personer från hela världen. Under insatserna har jag mött människor från Bhutan till Argentina och allt däremellan. Jag har fått uppleva exempelvis Damaskus med alla gamla byggnader, mattförsäljare och socioekonomiska skillnader. Kontrasterna mellan befolkningen var enorm, det var verkligen från botox till barfotabarn. Allt från rika, skönhetsopererade personer till barn utan hela kläder. ​

”OM DU TROR ATT DU KOMMER ATT ÅNGRA DIG – ÅK”

Dans upplevelse är att det är svårt att hitta information om vad enskild insats innebär och att det är den som vill åka iväg som själv får söka upp informationen. I fredags var det muck för Livgardets värnpliktiga men innan det höll Dan en föreläsning om enskild insats för dem. Genom att själv föreläsa hoppas han kunna underlätta för dem som är intresserade och förhoppningsvis inspirera andra.

– Om du tror att du om tio år kommer att ångra dig om du inte åker – åk. Det har varit ett sätt jag har avgjort många val genom livet, berättar Dan. 

Han tror att det kommer att dröja några år innan han vill åka iväg igen. På hemmaplan väntar nämligen något nytt, senare i år ska han bli pappa. För dem som funderar på hur man tar sig igenom de svåra stunderna som kan uppstå under enskild insats har Dan ett tips. 

– Du behöver bestämma vad du vill få ut av det. Ibland när det var tufft och jag hade mörka stunder kunde pengar vara min drivkraft, eller att engelskan utvecklades. För det blir tufft emellanåt. Samtidigt är det fantastiskt att få uppleva att det är skönt med de vardagsproblem jag har här hemma. Vi har det väldigt bra här, säger Dan.