– Det finns så många människor som gör viktiga insatser för vår välfärd varje dag, personer som kan inspirera fler att påverka och göra skillnad. Nu är det viktigare än någonsin att uppmärksamma dessa personer, säger Framtidsverkets vd Maria Högberg.

Under en digital gala blev Ewa utsedd till Årets Inspiratör.

Hur känns det att få den här utmärkelsen?
– Självklart är jag både glad och överraskad över den här utmärkelsen, säger Ewa Skoog Haslum. Det är alltid roligt att få uppmärksamhet och att vara en inspiratör för andra känns väldigt hedrande. Att jag är kvinna är ju uppenbart, men jag tycker inte att det är något att göra affär av. Jag ser det som att kompetens inte hänger ihop med vilket kön man tillhör. Jag vill självklart se fler kvinnor i Försvarsmakten och på så sätt kanske jag kan vara ett föredöme för andra.

Sveriges insatsstyrka i Mali står inför en rotation, eller avlösning, då en ny styrka tar vid.
– Den stora skillnaden är att vi nu har ett skyttekompani, förstärkt med förmågor som exempelvis sjukvård och minröjning. Det övergripande syftet är dock samma som tidigare – att stötta Malis regering och myndigheter för att skapa stabilitet och trygghet i landet, värna de mänskliga rättigheterna samt skydda civila, Allt inom ramen för Minusma– FN:s fredsbevarande insats i landet, säger Fredrik Åkerman.

Mot slutet av insatsen förstärktes även Mali 12 med ett skyttekompani . De genomförde nyligen den första operationen inom det nya uppdraget - att kunna verka i välriktade säkerhetsoperationer med hög flexibilitet tillsammans med andra FN-nationer i hela Mali. När Mali 13 tar vid blir kontingenten den första att verka i den nya inriktningen under hela insatstiden. Allt i syfte att bidra till ett förbättrat säkerhetsläge i landet.
– FN vill försöka vända utvecklingen i landet. Den nya inriktningen är en viktig komponent i att göra det möjligt. Vi ser fram emot uppgiften och det innebär att vi förbereder oss på bästa sätt för att kunna lösa de uppdrag vi ställs inför, fortsätter Fredrik Åkerman.

Norrbottens regemente, I 19, är uppsättande förband för Mali 13. I kontingenten ingår även nationell stödenhet för logistik, NSE, med placering i huvudstaden Bamako.

Löser uppgiften – trots yttre faktorer

Mali är ett av världens fattigaste länder som under senare år har sett en ökning av kriminella aktiviteter. Såsom illegal handel med vapen och människor, kidnappningar och terroristaktioner. Mali har utvecklats till ett fäste åt våldsbejakande islamistiska grupper och landet plågas även av interna konflikter mellan olika folkgrupper. Det försämrade säkerhetsläget påverkar andra länder i regionen och leder även till konsekvenser för säkerheten i Europa.

I augusti genomfördes en militärkupp som tvingade landets regering och presidenten Ibrahim Boubacar Keita att avgå.
– Den senaste militärkuppen påverkar inte oss i nuläget men Försvarsmakten bevakar utvecklingen och planerar för olika händelseutvecklingar. Säkerhetsläget är oroligt, i vissa områden mer än andra. Men det är ju också därför vi är där, för att hjälpa till med att vända utvecklingen, säger Fredrik Åkerman.

Laget har formats under hösten

Hösten har inneburit intensiva förberedelser för Mali 13. Styrkan har utbildats på flera olika platser i Sverige. En av de viktiga förberedelserna har varit att omhänderta de många erfarenheterna som finns bland personalen då många tidigare har varit på insatser i både Afghanistan och Mali.
– Inriktningen på insatsen är ny och då vissa erfarenhetsvärden saknas blir den mentala förberedelsen för att hantera ovissheten en viktig del i träningsförberedelserna, säger Åkerman.

För Fredrik Åkerman har det viktigaste varit att forma laget.
– Det kommer finnas utmaningar längs vägen men de löser vi tillsammans och vi jobbar mot en gemensam målbild; att bidra med stabilitet och ökad säkerhet i de områden vi verkar, säger han.

Coronapandemins framfart innebär även vissa nya riktlinjer och har inneburit att Mali 13 behövt anpassa de förberedande utbildningarna.
– En direkt påverkan blir att vi måste vara i karantän, både i Sverige innan vi åker och på plats i Mali. Skulle det vara så att någon blir smittad när vi är i området så finns det rutiner för att begränsa smittan och att omhänderta sjuka, säger Fredrik Åkerman.

Rotationen ned till Mali kommer att ske etappvis under årets sista kvartal. En av alla deltagande soldater är Tova Magnusson, som anslöt direkt efter grundutbildningen vid Norrbottens regemente.
– Det kändes självklart att gå vidare till detta. Grundutbildningen var otroligt utvecklande och efter muck kände jag mig inte färdig med Försvarsmakten. Nu känns det betydelsefullt att få bidra till att göra skillnad i Mali, säger hon.

Korvett från Fjärde sjöstridsflottiljen har fällt sjöminor som personal ur Marinbasen klargjort. Minorna fälldes i Stockholms södra skärgård för att skydda ett kustavsnitt. Detta skedde samtidigt som en luftvärnsstridsgrupp ur Luftvärnsregementet, Lv6, stått för områdesskydd med såväl luftvärnsrobotsystem 97 som det alldeles nya robotsystem 98. På marken har hemvärnsförband och regionala beredskapsstyrkor ur mellersta militärregionen stått för skydd. Försvarsmaktens telekommunikations- och informationssystemförband, FMTIS, har tillsammans med 8. operativa sambandsbataljonen bidragit till att upprätta och förstärka förbandens kommunikationsförbindelser genom Försvarets telenät. 

Insatschefen, generallöjtnant Michael Claesson, som besökte de deltagande förbanden under kontrollen förklarar varför den gjordes:

– Syftet med kontrollen är att stärka försvaret av Sverige och är en del av Försvarsmaktens ambition att höja vår operativa förmåga. Den här typen av kontroller är viktiga för att se att våra krigsförband kan lösa de uppgifter de är satta att göra i kris och krig.

Minor är ett effektivt vapen

Att lägga ut sjöminor är ett effektivt sätt att förhindra att en angripare kan röra sig fritt och exempelvis landsätta förband på svensk mark. Minor är ett vapen som sänker även stora fartyg och som en angripare måste röja eller gå runt, något som tar lång tid och är riskabelt. En modern mina är dessutom mycket avancerad och svår att både hitta och röja.

Samverkan mellan förband ur olika försvarsgrenar

Att lösa kvalificerade uppgifter koordinerat mellan olika försvarsgrenar och andra stridskrafter är något som Försvarsmakten särskilt utvecklat de senaste åren Detta i takt med att omvärldsläget har försämrats och Försvarsmakten fått såväl utökade uppgifter som ekonomiska tillskott.

– Jag är särskilt nöjd med den flexibilitet och samverkan jag fått se. Hemvärnsförbanden har stått för skydd på marken och visat att de är en viktig och självklar del av insatsverksamheten. FM Log har bland annat stått för viktiga operativa transporter. FMTIS har säkerställt förbandens kommunikationsförmåga. Luftvärnsstridsgruppen har under flygtaktisk chefs befäl stått för områdesskydd med bland annat nyligen tillförd modern luftvärnsrobot och marinen har transporterat, klargjort och fällt sjöminor avslutar Michael Claesson.

 Det är operationens andra dag och hans första postpass vid kompaniets främre gruppering som upprättats för att leda den sex dagar långa operationen nära gränsen till Niger. Det är Oscar Nilssons första utlandsinsats och intrycken är många, men fattigdomen och mängden av barn och unga är ett av de starkaste.

– Nästan vart vi än åker så ser vi barn och unga. De är bokstavligt talat över allt, berättar Oscar Nilsson.

Även om han inte tror att situationen kommer att förändras med en operation är han övertygad om att både FN och Malistyrkan gör nytta i det långa loppet.

– Det tog en stund innan vi fick ordning på alla förberedelser, men nu känns det bra att få komma ut och göra skillnad, förklarar Oscar Nilsson.

En bit längre bort står kompaniledningen och följer rapporterna när en av plutonerna närmar sig byn Tin Tagart. Våldsbejakande islamistiska grupper har en stark närvaro i byn och plutonen har till uppgift att spana och förbättra FN:s bild av området.

– Terrängen är lättframkomlig och vi har lyckats störa motståndarens rörelser i området, säger Dan Andrén, ställföreträdande kompanichef.

Några dagar senare styr fordonsföraren Ida Krafft terrängbilen genom Ansongo. Hennes pluton är på väg till en vägspärr för att samverka med den maliska armén strax söder om staden. Samtidigt som hon ser ut genom fönstret slås hon av kontrasterna. Både djur och människor far väldigt illa i Mali och fattigdomen är stor, berättar hon:

– Samtidigt är de också glada. I Gao hälsar de alltid när vi åker förbi och barnen dansar längs vägen.

Under operationens sista dagar rör sig Ida Kraffts pluton söder ut mot byn Tin Hama. FN har fått rapporter om att våldsbejakande islamistiska grupper driver in illegal skatt från lokalbefolkningen. Under två dagar ska de både patrullera i byn och samverka med befolkningen.

Till skillnad från Gao står barnen gömda bakom hushörnen. Ingen vågar komma fram och hälsa, förklarar Ida Krafft:
– Det känns lite som en spökstad.

Efter patrullerna i Tin Hama återvänder kompaniet till den egna campen i Gao. Och trots att klimatet är utmanande har det på det hela gått bra, förklarar Dan Andrén, och fortsätter:
– Vi har löst de uppgifter som vi fått från högre chef och genomfört vår första längre operation i östra Mali.

– Samarbetet och interoperabiliteten mellan svenska och finska marinen är på en mycket hög nivå, säger kommendörkapten Juhani Lehtimäki som är chef för den finska fjärde minröjningsdivisionen och som var finsk övningsledare.

I samband med övningen påträffade ett av de svenska minröjningsfartygen HMS Ulvön en skarp mina. Minan identifierades som en kontaktmina av typen UC120 och fälldes troligen av en tysk ubåt i samband med förstavärldskriget. Totalt fälldes cirka 165.000 minor i Östersjön och på den svenska västkusten under de båda världskrigen.

Beräkningar gör gällande att upp till 30 procent av dessa minor ligger kvar på botten. Varje år påträffas och röjs minor från denna tid. Innan fartygen lämnade övningsområdet röjdes minan av HMS Ulvön genom att en sprängladdning placerades intill minan som sedan fjärrutlöstes från fartyget.

– Det är precis det här vi som vi tränar för, genom gott sjömanskap och handhavande kunde minan oskadliggöras på ett säkert sätt. Det här är också ett resultat av att vi övat tillsammans med Finland, vi kunde hjälpa till att röja minan på finskt vatten med finsk ledning, säger kommendörkapten Carl Lundvall, svensk övningsledare från Fjärde sjöstridsflottiljen.

Under övningen har fartygen övat på att hitta och identifiera minor i finska skärgårdshavet. Fartygen har även genomfört andra moment så som luftförsvarsövning, sjöräddning och att tillsammans i styrkan ta hand om skadade. Dessutom har fartygen genomfört tävlingar i att söka av områden efter minor.

Carl Lundvall summerar övningen som ett mycket bra tillfälle för de svenska fartygen att utveckla besättningarnas egna färdigheter men även att tillsammans med finska kollegor lösa minröjningsuppgifter och hantera andra händelser till sjöss.

– Under den tid vi nu varit till sjöss har vi vidareutvecklat samarbetet med Finland. Jag känner att varje gång vi övar ihop så blir vi lite bättre. Min förhoppning är att vi nästa år kommer att kunna öva med gemensam ledning, vilket vi inte kunde i år med anledning av risken för eventuell smittspridning av covid-19, säger Carl Lundvall.

Den 24 oktober är, förutom att det är FN-dagen, även Ing 3:s högtidsdag till minne av färjeolyckan i sjön Armasjärvi 1940. För att hedra minnet av de som omkom i olyckan genomförs varje år en ceremoni med kransnedläggning i byn Armasjärvi i Tornedalen.

Det var en kall och blåsig kväll då 44 militärer och två civila färjkarlar omkom när den färja som skulle föra två ingenjörplutoner över sjön började ta in vatten för att sedan sjunka.  Panikartade scener utbröt då soldaterna hamnade i sjön. Dåtidens uniformer sög åt sig av det iskalla vattnet, vilket bidrog till att så många förolyckades.

80 år senare är olyckan alltjämt är en av de svåraste som drabbat det svenska försvaret i fredstid.
– Det här är en dag för eftertanke. Vi ska hedra dem som fick betala det yttersta priset för Sverige här i sjön för 80 år sedan, säger överste  Jonny Lindfors, chef för Norrbottens regemente som är traditionsbärare för olyckan.

Även om det nu är länge sedan 1940 innehåller historien om Armasjärviolyckan centrala teman som ekar sanna än i dag i Försvarsmakten.
– 80 år är en lång tid. Men det är viktigt att berättelsen om Armasjärvi aldrig glöms bort. För olyckan är även en påminnelse för oss i dag om hur viktigt det är att alltid ta säkerheten på största allvar i riskfyllda miljöer. Det är en sanning även i dag, säger Jonny Lindfors.

Efter ceremonin kom flera bybor bärandes på lådor med gravljus. I den kalla nordanvinden lyckades de till slut tända 80 ljus – ett för varje år som har gått sedan den tragiska kvällen.

Projektledare Per Öster berättar att projektgruppen tagit fram ett 40-tal aktiviteter som ska genomföras under en femårsperiod.

– Vi började med att försöka hitta roten till problemen genom att titta på alla avvikelserapporter som kommit in gällande materielsystemen. Vi fick ihop en bank på över 4 000 med klagomål om passform, funktion och brister i kvalitet.

De flesta avvikelserna handlade om kängor, men många även om trosor, bh, skyddsväst, hjälm, handskar och fyskläder. När det gäller kängor var klagomålen könsneutrala men för många av de andra systemen stod det klart att det var svårare att få till passform för kvinnor.

Åtgärder på gång

En referensgrupp med deltagare från samtliga stridskrafter och en övervägande del kvinnor sattes samman för att se till att arbetet gick vidare med rätt saker. Det hela utmynnade i ett antal åtgärdsområden.

– Ett område är kroppsmått, där har vi inte gjort några förändringar sedan tidigt 90-tal och våra ungdomar ser inte ut som de gjorde då. I framtiden kan vi kanske 3D-scanna rekryternas mått vid mönstringen, då kan rätt utrustning ligga färdigpackad vid inrycket, säger Per Öster.

Tillgänglighet är ytterligare ett åtgärdsområde.

– Ett exempel är att många kvinnliga soldater ville ha handskar i små storlekar, men fick beskedet att det inte fanns på förrådet. När vi kollade såg vi att det fanns tusentals men att de inte kommit ut på förråden. Det är alltså en utbildningsfråga – att förstå beställningssystemet.

Konkreta resultat

Ett annat område är det projektgruppen kallar förändringsresan, alltså att ens kroppsform förändras med tiden.

– Har en rekryt tränat i sex månader ser kroppen inte ut som vid inrycket. En officer som jobbat i Försvarsmakten i många år ser kanske heller inte ut som hon eller han gjorde vid uthämtningen av uniformen, säger Per Öster.

Den snabbaste förändringen av kroppsform sker förstås vid graviditet. Där kommer Försvarsmakten i närtid lägga ett uppdrag till Försvarets materielverk (FMV) om en mammakollektion.

Per Öster konstaterar att projektets arbete handlar om att främja soldaternas stridsvärde.

En gemensam övning mellan Sverige och USA kommer att inledas inom kort. Både Sverige och USA deltar med enheter från marin-, flyg- och markförband och utöver det deltar USA även med delar ur sina specialförband.

Syftet med övningen är att stärka Försvarsmaktens förmåga att snabbt kunna genomföra gemensamma operationer och insatser tillsammans med andra. Huvuddelen av övningen kommer genomföras till sjöss och i luften främst i södra och mellersta Östersjön men även till del på land.

Utbildning före övning

Redan för ett par veckor sedan anlände amerikanska soldater och båtar till Karlskrona för att träna navigering tillsammans med svenska förband i skärgårdsmiljö. Svensk skärgård är både komplex och utmanande, särskilt under höstmånaderna när vädret kan ge hårda vindar och kraftiga vågor, därför är det viktigt med utbildning och träning innan själva övningen drar igång.

Nu till helgen kommer ytterligare amerikanska enheter till Sverige och de har bland annat med sig amerikanska CV-22 B Osprey, som är en kombination av ett flygplan och en helikopter. De behöver också träna och känna på sin nya miljö inför övningen och det innebär en ökad flygverksamhet i området kring Skaraborgs flygflottilj (F 7) i Såtenäs där de kommer att ha sin tillfälliga basering.

Övningen är planerad sedan länge och är en del i det bilaterala samarbetet nationerna emellan. Särskild hänsyn har tagits till rådande omständigheter med anledning av Covid-19 och genomförandet är anpassat därefter.

– Den här möjligheten ville jag inte missa och än så länge känns det väldigt bra, konstaterar Thor-Erich. Dessutom känns det bättre för familjen att jag är i Sverige just nu. Jag har blivit väl bemött på MHS H och jag studerar med trevliga kurskamrater.

Ung men ändå erfaren

Thor-Erich är uppvuxen i Ekenäs, och har sedan barnsben följt sin pappas jobb på Nylands brigad. Det var dock inte självklart att bli militär på heltid. Ett starkt historieintresse lockade också, men efter värnplikten på kustjägarkompaniet ledde det ena till det andra och drygt trettio år gammal är Thor-Erich redan en erfaren kompaniförvaltare, och sedan två år tillbaka bataljonsförvaltare.
– Jag har nog hela tiden fått kliva i lite större stövlar ungefär fem år för tidigt, säger Thor-Erich leende. Men det har gått bra och det är tack vare den erfarenheten jag nu är här.

Helheten ska fungera

Trots pandemin har tillvaron så här långt fungerat bra för både tvåbarnspappan Thor-Erich i Sverige och familjen hemma i Finland.
– Vi har ett väldigt bra socialt nätverk med släkt nära oss som är beredda att hjälpa till, berättar Thor-Erich. Dessutom är familjen van att jag är borta på övningar en betydande del av året. Vi har distansutbildning vissa veckor också och då har jag kunnat åka hem.

Lika men ändå olika

 Inledningen på utbildningen har varit bra, men bitvis lite krävande. Även om man som Thor–Erich talar svenska och är uppvuxen med svensk TV kan det vara ansträngande att till exempel lämna in examinationsuppgifter på svenska.
– Det har varit en kulturkrock, så är det, säger Thor- Erich. I Finland finns inte någon specialistofficersutbildning på den här nivån med teoretiska ämnen som krigsvetenskap där man måste kunna läsa en stor mängd litteratur och skriftligen redogöra för analyser och reflektioner. I Finland är det också mer så att läraren talar om vad som är rätt eller fel – här behöver inget vara rätt eller fel utan det beror på ur vilket perspektiv du ser på det och hur du kan motivera dina slutsatser.

Även kommunikationen mellan medarbetare skiljer sig:
– Det är inte så hierarkiskt här. Alla kan prata med alla oavsett grad. Jag är i och för sig inte helt ovan vid det eftersom en av mina viktigaste uppgifter som bataljonsförvaltare är att vara länken mellan fältet och brigadstaben.

Än så länge är det ledarskapsutbildningen som gjort djupast intryck och som inspirerar till nya tankar om utveckling av ledarskapet på hemmaplan:
– I Finland har vi något som kallas ”djupt ledarskap”, men jag tycker att det utvecklande ledarskapet som jag fått insikt i här ger ytterligare nyanser och är väldigt intressant. Jag blir mer delaktig själv i min egen utveckling som ledare. Det här skulle jag gärna ta med mig och utveckla när vi utbildar värnpliktiga och specialistofficerare.

Ge och ta

Förväntningarna framåt handlar bland annat om att få djupare förståelse för den svenska samhällsutvecklingen och svensk säkerhets – och försvarspolitik, men också kunskap om hur Sverige bygger och utvecklar trebefälssystemet på alla nivåer, inte minst samspelet mellan officerare och specialistofficerare.
– Sen hoppas jag att jag ska kunna bidra med ytterligare perspektiv på Östersjöområdets betydelse och läge, sammanfattar Thor-Erich. Förhoppningsvis kan jag bidra med ökad förståelse för att Finland ibland agerar annorlunda än Sverige om något annat land gör ett utspel som kan tolkas som hotfullt.

Det framväxande nära försvarssamarbetet mellan Sverige och Finland är prioriterat på alla plan. Nylands brigad har sedan tidigare ett samarbete med Amfibieregementet, Amf 1. Nu även med MHS H inom utbildningsområdet.
– Att MHS H ska bidra till vårt viktiga bilaterala samarbete är en självklarhet, konstaterar Anders Stach, chef för MHS H. Att ha en finländsk studerande vid HSOU är ett mycket positivt inslag i utbildningen och vi hoppas att Thor-Erich ska följas av fler finländska studerande.

Ola Carell slår sig ner framför skrivbordet i det lilla kontoret i källaren till idrottshallen på Uppsala garnison. Drygt två veckor har nu gått sedan det där intensiva dygnet var över.

– Dagen efter hade jag ont överallt i hela kroppen. Men tre dagar senare var det bara lite träningsvärk som hängde kvar. Nu är det inga problem alls, säger han och häller upp en kopp kaffe.

Det hela började i vintras med att hans vän Olle Widgren kläckte idén om att genomföra den svenska klassikern under 24 timmar. Ola, som vid två tillfällen tidigare genomfört en ”vanlig” klassiker och dessutom har den 38:e snabbaste registrerade tiden, nappade på utmaningen.

– Och när våren blev som den blev så ställdes ju alla tävlingar in och eftersom jag har två små barn hemma så är även tid en bristvara, säger han.

Långa stakpass

Under våren tog idén om genomförandet form och efter att de tillsammans rekognoserat en lämplig rutt spikades planen. Klockan 12.00 den sjunde augusti skulle de hoppa ner i vattnet i Vansbro och påbörja Vansbrosimningen. Därefter skulle de åka rullskidor i nio mil till Borlänge (Vasaloppet) för att sedan cykla 30 mil via Falun vidare mot Lidingö (Vätternrundan). Slutligen skulle de avsluta med tre mil löpning (Lidingöloppet).

Ola fortsatte att cykla och att löpträna som vanligt, men han lade även in några längre pass med stakmaskinen. Målet var att försöka träna längre pass, helst över 4 timmar för att förbereda kroppen inför prövningen. Men livspusslet kom ibland i vägen och oftare än vad han tänkt fick det bli stenhårda intervaller som komplement.

– Ska jag vara ärlig så underskattade jag utmaningen något. Jag trodde inte att det skulle vara så jobbigt som det var, säger han.

Den största fienden var solen och värmen som under dagen nådde så högt som 30 grader. Och allra värst var det på rullskidorna på väg till Borlänge.

– Solen gassade och den enda skugga jag såg var min egen. Då var det som jobbigast. Jag blev även illamående och hade svårt att få i mig näring under det passet, säger han.

Du funderade aldrig på att bryta?
– Nej, riktigt så långt gick det aldrig. Jag hade ju planerat det här länge och vi hade dessutom fixat barnvakt. Så det fanns inte på kartan, säger han med ett leende.

Väjde för gnagare

Och de tuffa perioderna på skidorna till trots så fortsatte de mil efter mil. De cyklade genom sommarnatten, väjde för gnagare och vilt, för att sedan nå fram till Lidingö och den avslutande etappen.

Efter 23 timmar var de i mål.

Hur höll du motivationen uppe under dygnet?
– Även om det gick lite långsamt vissa perioder så tänkte jag att varje steg framåt var ett steg närmare målet. Det kändes hela tiden som att vi rörde oss framåt vilket gav extra energi. Sen tycker jag det är kul att utmana mig själv fysiskt, det är något väldigt tillfredsställande i det, säger han och minns den härliga känslan när han med ömma fötter tog ett svalkande bad på Lidingö innan han somnade i bilen på väg hem.

Det formella chefsbytet skedde när Anders Svensson återlämnande standaret till arméchefen som sedan lämnade över det till Mikael Beck.

Anders Svensson underströk i sitt avskedstal att det viktigaste på Luftvärnsregementet är alla personer som arbetar här och allt hårt arbete som gjort det möjligt att genomföra verksamheten och påbörja den stora ombeväpning luftvärnet nu genomför. Han riktade även tack till samarbetspartners och kamratföreningar.

Som av en händelse tittade solen fram en kort stund när arméchefen höll sitt tal, vilket ju var passande eftersom Anders Svensson brukar säga att solen alltid skiner över Halmstad och Luftvärnsregementet.

Karl Engelbrektson hyllade Anders Svenssons långa och goda ledarskap.
– Ledarskap ska mätas i resultat och Luftvärnsregementets resultat är mycket gott, sa han.
Han hyllade även Anders Svenssons och hela regementets lösningsorienterade inställning, och Anders Svenssons förmåga att matcha fram nya höga chefer. Mikael Beck är en av dem.
Han har varit såväl kompani- som bataljonschef på Luftvärnsregementet, har arbetat utomlands och i arméns högsta ledning.
– Ni får en chef som vet hur armén fungerar. Jag känner mig mycket trygg i och hedrad av att lämna över regementet i dina händer, sa Karl Engelbrektson.

Mikael Beck tackade i sitt tal Anders Svensson bland annat för hans oerhörda personliga engagemang och återkom till den expansiva period luftvärnet befinner sig i. Även Mikael Beck lyfte fram medarbetarna.
– Vår militära profession är ett expertisområde som består av alla medarbetare vid förbandet oavsett yrkeskategori. Innebörden av detta är att värnpliktiga, anställda gruppchefer och soldater, specialistofficerare, taktiska officerare och civila - alla kommer vara del i den fantastiska utveckling vi nu genomför och skall genomföra de kommande åren, sa han.

Avtackning för Anders Svensson

Efter ceremonin träffades huvudpersonerna för att signera chefsöverlämningen och för att göra på- respektive avanmälan på regementet. Därefter skedde en avtackning som på grund av corona enbart hade ett fåtal deltagare. Anders Svensson tackade sina närmsta medarbetare regementsförvaltare Per Ljungnér och chefssekreterare Lena Mattsson. Anders Svensson själv fick ta emot gåvor från bland andra arméchefen som överräckte en tavla.

Utnämning till överste

Tidigare på dagen utsåg arméchef Karl Engelbrektson Mikael Beck till överste under en mindre ceremoni på officersmässen.
– Det är en stor ära att få befordra dig Mikael Beck. Du har varit en nära medarbetare och nu blir du en av de yngsta överstarna i armén, sa Karl Engelbrektson.

Livesändning

Chefsöverlämningsceremonin på kaserngården livesändes via facebook och youtube och kan också ses i efterhand. Se ceremonin i efterhand här:

https://www.facebook.com/luftvarnsregementet.lv6

https://youtu.be/COSJB-sav40

– En viktig beståndsdel i utvärderingen av gångna utbildningsåret är vad de värnpliktiga faktiskt tycker. Årets GU-enkät visar att Försvarsmakten är på rätt väg i många avseenden, men också att det finns saker att ta tag i, säger överste Peter Nilsson ställföreträdande avdelningschef på Högkvarterets utbildningsavdelning.

Peter Nilsson konstaterar att det är flera positiva saker som sticker ut i enkäten. Det totala omdömet av grundutbildningen är fortsatt högt precis som den samlade bedömningen om ledarskapet. En stor andel skulle dessutom rekommendera andra att söka till grundutbildningen.
– Och det som är särskilt glädjande är att väldigt många, mer än hälften, vill ha ett fortsatt engagemang i Försvarsmakten, säger Peter Nilsson.

Andelen rekryter som anmäler att de blivit utsatta för kränkningar eller trakasserier från befäl är fortsatt låg. Däremot har andelen kränkningar rekryterna emellan ökat. Hälften av de kvinnliga värnpliktiga upplever att de kränkts, framförallt när det gäller språkbruket.

– Tillmälen och kränkande språkbruk kan aldrig accepteras. Det är vårt ansvar att se till att miljön inom Försvarsmakten bygger på öppenhet, respekt och ansvar. Jag har också noterat att somliga har med sig en dålig jargong från det civila. En annan förklaring är att åtgärderna mot Covid-19 med färre hemresor och mer tid på kasernerna kan ha ökat spänningarna, säger Peter Nilsson.

Undersökningen belyser vikten av att skapa bra arbetslag men också att medinflytandesystemet fungerar och att missförhållande tas upp.

Något som oroar Peter Nilsson är att det fortfarande är för många som skadar sig under utbildningen även om den absoluta huvuddelen bara är lättare skador.
– Det är viktigt att utbildningen planeras väl och att man följer den så kallade belastningstrappan. Nu är det upp till förbanden att gå igenom sitt eget underlag och utvecklar grundutbildningen ytterligare.

Övningen de amerikanska enheterna ska delta i är planerad sedan länge och kommer genomföras under november och är en del av det bilaterala samarbetet mellan Sverige och USA.

– Ett starkt band till USA är avgörande för vår och Europas säkerhet. Både när det gäller militär förmåga och teknikförsörjning. Det är därför vi har ett nära samarbete med USA och ett exempel på det är den övning vi nu genomför tillsammans. Det stärker vår förmåga att genomföra kvalificerade luftoperationer och insatser, både i Sverige och utomlands, säger överste Malin Persson, chef för Skaraborgs flygflottilj.

Säkerhet och service

Under tiden som övningen genomförs så bor och arbetar den amerikanska personalen på Skaraborgs flygflottilj. Värdlandsstöd innebär att Försvarsmakten, och andra myndigheter, ger möjlighet för inbjudna utländska förband att verka och lösa sina uppgifter på svenskt territorium. Både med logistiskt och praktiskt stöd. Mycket handlar om noggranna förberedelser för det förband som är värd för gästande enheter.

– Mitt fokus för värdlandsstödet är baserat på tre ”s”, safety, security och service, säger Malin Persson. Safety, säker verksamhet, genom att minimera riskerna för olyckor och tillbud såväl på marken som i luften. Det innefattar även noggranna förberedelser för hur risker med covid ska hanteras. Security genom skydd och bevakning av verksamheten samt hög informationssäkerhet och god service till gästande förband.

– Jag ser det som grundplåtar. Flygsäkerhet och verksamhetssäkerhet i botten, att ingen kommer till skada. Vi måste också säkerställa att vi skyddar det som är skyddsvärt. Både här hos oss och hos det förband som baserar hos oss. Det är en övning med hög sekretess, vilket är viktigt att omhänderta.

Malin Persson berättar att det också är viktigt att informera medborgarna i regionen om det som sticker ut. Exempelvis flygning med ovanliga flygplanstyper på platser och tidpunkter som avviker från det normala. En sådan här övning kan också dra till sig intresse av andra slag.

– Vi har ett mycket gott samarbete med polisen, kommuner och Militärregion Väst för att omhänderta eventuella problem.

En stor säkerhetsutmaning har naturligtvis varit smittorisker. Något som tidigt togs med i beräkningarna. Bland annat är Skaraborgs flygflottiljs personal och amerikansk personal separerade på flottiljområdet så långt det är möjligt.

– Jag och chefen för amerikanska 352:a specialoperationsförbandet hade en tidig dialog om hur vi skulle hantera pandemin för att inte utsätta varandra eller tredje part för smittorisker, säger Malin Persson.

F 7 vill också leverera god och relevant service till både gästande förband och egna flygförband, det pågår flera egna övningar samtidigt på F 7.

– Vi gör ju samma sak nu som i krigstid, levererar service till de som behöver använda flygbasen, med allt vad det innebär. Jag är tacksam över ett sånt här tillfälle där vi kan få öva på vår krigsuppgift, dessutom med perspektivet värdlandsstöd för utländskt förband, säger Malin Persson, som förutom flottiljchef också är krigsförbandschef för sjunde flygflottiljen.

”Logistik är att förutse saker”

På F 7 finns bra förutsättningar för att ta emot större utländska förband. Bland annat tack vare de ytor som finns och vart förbandet ligger geografiskt.

– Vi har förutsättningarna att omhänderta detta på ett bra sätt. Vi vill inte belasta övriga samhället, speciellt med tanke på pandemin, vi kan därför förlägga all gästande personal här inne på ett sätt där vi opererar sida vid sida på ett coronasäkert sätt, säger Malin Persson.

På logistikenheten på F 7 har mycket arbete skett sedan uppgiften kom att vara värd för gästande förband. För enheten har det handlat om att skapa plats och möjliggöra värdskapet samt boka och beställa allt som behövs för att ett förband ska kunna verka från en ny plats under en tid, boende, mat, vatten, bränsle och mycket mer.

– Mycket handlar om att förbereda noggrant. En utmaning är att långt innan spela filmen för vad som kan komma att behövas som inte är specificerat innan. Logistik är att förutse saker, redan innan de inträffat. När de väl är på plats handlar det mest om att lösa uppkomna saker, säger major Lukas Johansson, ställföreträdande chef på logistikenheten.

Samarbetet med amerikanska representanter har fungerat mycket bra.

– De har varit lösningsorienterade, pragmatiska och vi har hela tiden haft en god dialog, säger han.

Från amerikanskt håll är man också mycket nöjda med det arbete som gjorts för att de ska kunna arbeta och verka från Såtenäs.

– Det är mycket roligt att bli inbjudna och få arbeta på en så modern bas. Allt är lika bra eller bättre mot vad vi är vana med och alla har varit angelägna att lösa våra behov, säger chefen för 352:a specialoperationsförbandet i amerikanska flygvapnet.

Samarbete för framtiden

Att vara värd för ett utländskt förband innebär också att öva och utveckla samarbetet inför framtida behov och situationer.

– Vi hoppas att vi genom att öva ihop ytterligare kan utveckla vårt partnerskap och vi vill gärna bygga vidare på samarbetet på förbandsnivå, säger chefen för på 352:a specialoperationsförbandet.

– Det är viktigt att de ser att vi är en trovärdig och relevant partner. De ska åka härifrån och känna att allt fungerade bra här. Och så är det väldigt roligt och utvecklande att genomföra den här typen av verksamhet tillsammans med andra, säger överste Malin Persson.

Flygmedicinsk ansvarig i flygvapnet, flygöverläkare Håkan Sköldefors, har fattat beslut att godkänna viss typ av synförbättrande laseroperationer för de som ansöker till pilotutbildningen. Detta förutsatt att sökanden klarar av ögonspecialistundersökning vid medicinsk antagningsundersökning.

Beslutet gäller samtliga pilotkategorier, även stridspiloter.

– Detta gör att det nu öppnas möjligheter för fler kandidater att ansöka till testerna för stridspilot, vilket breddar urvalet. Mycket positivt, säger ställföreträdande flygvapenchef Anders Persson.

Flygvapnet har tidigare tillåtit denna typ av synförbättrande laseroperationer vid antagning till transportpilot. Metoderna för ögonoperation med laser har utvecklats över tiden och i långtidsuppföljningen på denna typ av operation kan det inte konstateras ha en negativ påverkan som skulle kunna utgöra hinder för personal i flygande tjänst.

Den militära beredskapen är en färskvara. Krigsförbanden måste ständigt övas för att beredskapen ska kunna upprätthållas. Övningar är en nödvändighet för att Försvarsmakten ska kunna leva upp till de krav som finns från regering och riksdag.

Just nu pågår planeringsarbetet för övningen Vintersol 21, den regionala slutövningen i norr, som är planerad till att genomföras i början av mars 2021.
– Utbildning och övningar är det som utvecklar krigsförbanden, säger major Hans Fredriksson, områdesövningsledare vid Norrbottens regemente.

ÖVNINGSPLANERING: ETT INARBETAT KONCEPT

Det tar ungefär ett år att planera en övning i den här storleken. Inledningsvis fastställs de breda dragen för övningen. Såsom deltagare, scenario för övningen och vad de olika förbanden ska öva.
– En annan viktig uppgift är att alltid tillvarata de erfarenheter som finns från tidigare övningar, säger Hans Fredriksson.

Övningsplanering är inget som improviseras fram från gång till gång. All övningsplanering följer samma systematiska planeringsmetod med ett antal fasta och redan kända hållpunkter under resans gång.
– Det gör att alla som är med och planerar har klart för sig hur planeringsarbetet ser ut. Deltagarna påverkar innehållet så att förbanden når sina övningsmålsättningar, säger Hans Fredriksson.

REKOGNOSERING AV TERRÄNGEN

Det enskilt viktigaste inför övning Vintersol 21 är verksamhetsäkerheten: att undvika olyckor. Militär verksamhet är av sin natur aldrig helt riskfri och planeringsarbetet genomsyras därför av ett ständigt pågående säkerhetstänk, där alla deltagare har ett ständigt medansvar för egen och andras säkerhet.

Riskhantering görs både på ritbordet och på plats ute i övningsterrängen. Redan i höstas, ett halvår före övningen, gav sig deltagarna ut för att reka säkerheten i terrängen. Exempelvis granskas de exakta platser där bland annat stridsfordon ska tillåtas korsa grunda vattendrag.
– Att köra över ett fruset vattendrag med ett tungt fordon är givetvis förenat med fara, men det är en nödvändig kunskap att bemästra för ett subarktiskt krigsförband. Därför granskar vi de exakta platserna långt i förväg för att säkerställa att överfarten kan genomföras på ett säkert sätt. Detta granskas i flera led, där även förbanden har ett ansvar att granska säkerheten vid själva genomförandet, säger Jonas Larsson, verksamhetssäkerhetsofficer vid Norrbottens regemente.

LOGISTIK TAR PLATS I ÖVNINGEN

Tyngdpunkten på årets upplaga av Vintersol kommer att ligga på logistikfunktionen. Detta eftersom en av årets deltagare är andra logistikbataljonen ur Trängregementet i Skövde. Bataljonen tillhör tredje brigaden, som har sitt säte i Boden.
– Då ser vi det som naturligt att vi kommer upp och stödjer på slutövningen Vintersol, säger major Tony Bohman, övningschef vid Trängregementet och funktionsövningsledare för logistik under övningen.

I början av november besökte alla deltagande förband Norrbottens regemente för övningskonferensen Main Planning Conference. Detta är en viktig hållpunkt i planeringsarbetet där övningens grundbultar faller på plats genom gruppöverläggningar.

Tony Bohman ser vinster med att få komma upp till Boden för att öva logistikfunktionen. Inte minst den subarktiska miljön.
– Vi har inte haft snö i Skövde på flera år så det blir en omställning för både befäl och soldater att kunna hantera fordon och sig själva i en subarktisk miljö.

Att få öva i Boden innebär en utmaning för logistikfunktionen.
– Snö är en annan dimension. Vi jobbar ofta på hårdgjorda ytor för att kunna ställa ned pallar och nu måste vi tänka till att det är plogat dit vi ska för att kunna överföra drivmedel, ammunition och livsmedel och så vidare.

CORONAPANDEMIN INGÅR I PLANERINGEN

Övningsplaneringen sker under en pandemi. Försvarsmakten följer händelseutvecklingen noggrant och inför övningen sker därför parallella planeringsarbeten för att ta höjd för olika tänkbara scenarier.

Andra deltagande förband i övningen är bland andra Artilleriregementet och Helikopterflottiljen. Norrbottens regemente deltar bland annat med Norrbottens pansarbataljon, Arméns jägarbataljon, och Tredje brigadstaben.
– Vi ser fram emot att öva och samöva bataljoner, kompanier och plutoner med funktioner och understödjande förband i brigadens ram under subarktiska förhållanden, säger Hans Fredriksson.

Verksamheten är en del av det omfattande övningsutbytet med USA som pågått under en tid. Per Edling som är chef för Tredje sjöstridsflottiljen förklarar betydelsen av övningarna.

– Östersjön är strategiskt viktig av flera anledningar, ett exempel är att länderna i området är beroende av fungerande transporter oavsett säkerhetsläge. Ett annat är att försvaret av Sverige börjar till sjöss. Vid en kris eller konflikt i vårt närområde är det då avgörande att vi redan gjort nödvändiga förberedelser, tillsammans med våra partners.

Stöd till specialförband

Fjärde sjöstridsflottiljen deltog i övningen med bland annat stödfartyget HMS Trossö som försåg svenska och amerikanska specialförband med förnödenheter till sjöss.

– Vi har resurser för drivmedel, mat till soldater och en hel del annat ombord. Vi genomförde bland annat ett sjukvårdsmoment där vi övade kvalificerad sjukvård med transport av en skadad person. Att jobba med den här typen av förband är väldigt friktionsfritt. De var tydliga med vad de önskade och vi kunde tillgodose allt de ville ha, säger Per Egnell, fartygschef på HMS Trossö.

Övningen genomfördes till del i skärgården där svenska marinen har god vana att röra sig. Per Egnell förklarar att skärgårdsmiljön är komplex och svårnavigerad för den som inte är van.

– Jag kan tänka mig att det är nytt för de amerikanska trupperna att verka i den här extremt trånga skärgården, här ställs väldigt höga krav på navigationen.

Ytstridsövningar som utvecklar

Under den gångna helgen samövade Visbykorvetten HMS Nyköping med den amerikanska jagaren USS Ross i södra Östersjön. Övningarna omfattade bland annat ytstrid där fartygen både övade med, och mot varandra. Trots inga fysiska möten och genomgångar före övningarna kunde de genomföras helt problemfritt. Det visar hur interoperabla Sverige och USA är på den marina sidan. Fartygschefen på HMS Nyköping, Peter Lindén, var mycket nöjd efter förtöjning.

– Vi lär oss alltid mycket av att öva med ett så kvalificerat fartyg som USS Ross. Då Östersjömiljön är vår hemmaplan är jag övertygad om att även våra amerikanska partners lärt sig mycket.

– Det finns så många människor som gör viktiga insatser för vår välfärd varje dag, personer som kan inspirera fler att påverka och göra skillnad. Nu är det viktigare än någonsin att uppmärksamma dessa personer, säger Framtidsverkets vd Maria Högberg.

Under en digital gala blev Ewa utsedd till Årets Inspiratör.

Hur känns det att få den här utmärkelsen?
– Självklart är jag både glad och överraskad över den här utmärkelsen, säger Ewa Skoog Haslum. Det är alltid roligt att få uppmärksamhet och att vara en inspiratör för andra känns väldigt hedrande. Att jag är kvinna är ju uppenbart, men jag tycker inte att det är något att göra affär av. Jag ser det som att kompetens inte hänger ihop med vilket kön man tillhör. Jag vill självklart se fler kvinnor i Försvarsmakten och på så sätt kanske jag kan vara ett föredöme för andra.

Övningsmomenten under veckan har varit många men gemensamt är att de innehåller olika typer av samverkan, komplexa attacker, vägspärrar, patrull och sjukvård. Momenten tränar samtliga förmågor som förbandet behöver ha för att uppnå det övergripande syftet; att stötta Malis regering och myndigheter i att skapa stabilitet och trygghet i landet, att värna de mänskliga rättigheterna samt skydda civila.

För soldaterna är det främst tre ingredienser som skapat ett högre engagemang och en högre nivå av realism än de är vana vid från andra, liknande övningar: helikopternärvaro, amputerade skademarkörer och välregisserade statister. 

– Mitt i ett stridsmoment kommer någon och bär ut en person som är skadad och saknar ett ben, på riktigt. Det är en friktion man inte alls är van vid när man övar, förklarar Morgan som kommer från I 19 i Boden.

Övningens resurser ger mervärde

Maliförbandets komplexa slutträning ger ringar på vattnet och utvecklar även Livgardets övriga verksamhet. Till exempel så utbildar 12:e motoriserade skyttebataljonen och 13:e säkerhetsbataljonen sina stridssjukvårdare genom att utnyttja resurserna när de inte används i maliövningen. Helikoptern är ett exempel, de professionella skademarkörerna ett annat.

Sergeant Panaphon Sae Tang från 12:e motoriserade skyttebataljonen är ställföreträdande kurschef för sjukvårdsutbildningen. Han berättar om målbilden med kursen; att stridsjukvårdarna ska få så mycket som möjligt i sin verktygslåda för att kunna agera i verkliga situationer.

– De ska kunna gå in i sina respektive förband och arbeta på ett bra sätt utan mötas av den första stresschocken som man kan få när man möter nånting nytt och oväntat, förklarar han.

Skademarkörer med verkliga skador

I ett avskalat kyligt rum, på ett av övningsfältets läger, sitter några halvnakna män med till synes blodiga köttslamsor hängandes från stympade kroppslemmar.

De ser förvånansvärt vitala ut trots sina allvarliga skador och samtalar obekymrat med personerna som lägger om deras sår. Men det är något som inte stämmer. Tittar man närmare inser man nämligen att “såromläggningen” snarare förvärrar skadorna. Personerna som duttar i såren med tussar och pinnar är specialister på sfx-sminkning, special effects makeup, och männen är skådespelare som får sina amputerade kroppsdelar förvandlade till ohyggliga sår - effekter av sprängda bomber och granater.

Lite senare ligger ”de skadade” männen på marken i ett riggat sjukvårdsmoment. Deras inövade dödsångestvrål ger rysningar längs ryggraden hos åskådarna. För soldaterna däremot, som kämpar för att rädda sina kamrater, är det troligtvis mest svett som rinner längs ryggraden och adrenalin som pumpar i blodet.

Trots den stressade situationen agerar de relativt lugnt, ger de skadade första hjälpen och placerar dem sedan på bårar för att kunna bära dem till helikoptern som precis landat på gräsmattan. Väl inne i helikoptern transporteras skademarkörerna bort till ett annat sjukvårdsmoment på övningsfältet.

Sergeant Tang ser nöjd ut och berättar om soldaternas reaktioner när momentet är avklarat.

– Det är mycket entusiastiska leenden, de tycker det är häftigt med realismen! De får en helt annan förståelse när det blir så  här verkligt. Jag kan ju måla upp hur mycket saker som helst och försöka fantisera åt dem men i slutändan så är ju verkligheten en annan femma, säger han. 

Handledning av erfarna befäl

Att kunna samöva med Internationella utbildningsenheten, som ansvarar för maliförbandets utbildning, ser sergeant Tang som en win-win situation.

– Att få ta del av de här resurserna och få handledning av våra lite äldre, mer erfarna befäl och kollegor är guld värd. Det krävs mycket tid och erfarenhet för att planera, koordinera och genomföra en helikopterverksamhet blandat med en stridsjukvårdarkurs på det här sättet, berättar han.

Ett av de befäl som Tang nämner är kapten Ulf Roos på Internationella utbildningsenheten. Han är ansvarig övningsledare för slutträningen som Maliförbandet precis gjort. Även han ser samverkan mellan Livgardets enheter som något positivt.

– I samband med Internationella utbildningsenhetens övningar så försöker vi samordna och använda Försvarsmaktens resurser på bästa sätt vilket ger en stor vinst för hela Livgardet. Dels ekonomiskt men framför allt utvecklar vi vår militära förmåga genom den realism som de involverade enheterna kan ta del av, avslutar kapten Roos.

– Vi hade naturligtvis helst haft publik på plats, men under den pågående pandemin var detta inte ett alternativ, tyvärr. I stället har vi i år gjort konserten digital och tillgänglig för en större publik så att fler kan få ta del av flygvapnets musikkår med fantastisk musik och sång av Evelyn Jons, säger ställföreträdande flygvapenchef brigadgeneral Anders Persson.

I dessa tider kan en konsert som denna ge hopp, tröst och glädje. Under denna konsert blandas en mix av marscher, filmmusik och uruppförande av nyskrivna verk som exempelvis Flygstabens marsch ”Vingar av frihet” av Jerker Johansson.

En tonsättares process

Att skriva en ny marsch är en process och Jerker Johansson förklarar att det tog några år för honom att förstå att en marsch är en rytmisk historia. Inspirationen hämtar han från de tidigare mästarna Sousa, Alford, Rydberg med flera.

– En mässa av Palestrina, en fuga av Bach eller en opera av Wagner handlar till stor del om kontrapunkt och harmonik, men en marsch måste svänga samt ha trallvänliga melodier. Ingen kontrapunkt i världen kan rädda en marsch som har melodier ingen kan minnas,  säger Jerker Johansson.
– Nuförtiden försöker jag se till att de tre olika formdelarna, repris 1, 2 och Trio, skiljer sig åt i rytmiskt hänseende för att skapa variation.

Han berättar vidare att han därefter går omkring och sjunger och visslar för att finna toner till dessa rytmer.

– Detta är den del i arbetet som innehåller det som man lite romantiskt skulle kunna kalla för "inspiration". När jag har hittat melodierna finner jag ut en bra basstämma och därefter ackorden. Sist instrumenterar jag musiken för orkestern.

Melodierna till Flygstabens marsch ”Vingar av frihet” fann han ovanligt snabbt.

– På en endaste dag hade jag dessa klara och det beror på att uppgiften var inspirerande. Sedan vidtog naturligtvis arbetet med att snygga till materialet. Alla delarna i marschen hade nu en munter karaktär vilket halvvägs in i arbetet fick mig att fundera. Om nu marschen ska symbolisera Flygstaben så borde denna munterhet balanseras mot ett visst mått av allvar. Så den första Trio-melodin, vilket är sångtemat mitt i marschen, fick ge plats åt en värdigare och till min lycka kom även denna melodi till mig tämligen omgående.

Vad vill du förmedla med denna marsch?
– Jag hoppas att lyssnaren känner optimism och framåtanda när de hör Flygstabens marsch och att de som jobbar på Flygstaben ska finna den vara en värdig musikalisk symbol för deras gärning, säger Jerker Johansson.

– Marschen mottogs precis på det sätt som Jerker önskar förmedla, bekräftar Anders Persson.

Flygvapnets musikkår

När Göteborg Wind Orchestra kontrakteras av flygvapnet så är det under namnet flygvapnets musikkår. För två år sedan, vid den senaste flygvapenkonserten som genomfördes i Konserthuset i Stockholm, tillkännagav dåvarande flygvapenchefen att de åter var formellt Flygvapnets musikkår.
– Det är en ära och jag är stolt över att få presentera vår egen profil inom militärmusiken – Flygvapnets Musikkår under ledning av dirigent Jerker Johansson. Välkomna till Flygvapnets konsert 2020, säger Anders Persson.

– Coronasituationen i Sverige får självklart konsekvenser även för vår verksamhet. Men det är viktigt att vi möjliggör ett genomförande av övningen Geltic Bear nästa år, så att vi på bästa sätt kan ge militärregionerna och hemvärnsbataljonerna den träning och övning de behöver, säger rikshemvärnschefen Stefan Sandborg.

Istället för veckorna 3 och 5 kommer hemvärnets ledningsträningsövning Geltic Bear istället att genomföras veckorna 34 och 36.

– Eftersom Geltic Bear är mycket högt prioriterad innebär beslutet att både rikshemvärnschefens ungdomstävling och tävlingen Hv-patrull som normalt arrangeras i slutet av augusti måste ställas in. Det handlar om resurser och vi har inte möjlighet att driva dessa verksamheter parallellt, säger Stefan Sandborg.