Som ett led i att fördjupa ländernas bilaterala samarbeten och skapa än bättre förutsättningar att lösa gemensamma uppgifter, bjöd Sverige i början av november in USA för att genomföra en samövning med fokus på att träna våra specialförband tillsammans med enheter ur mark-, sjö-, luftstridskrafter och svenskt hemvärn. Specialförbanden har unika uppgifter som skapar möjligheter att tidigt kunna möta olika typer av aggressioner och förutsättningar att med övriga delar av Försvarsmakten och med amerikanska stridskrafter, avskräcka en motståndare. Enheterna har övat på förmågan att genomföra klassiska specialförbandsuppgifter men också på vad sätt specialförbanden kan stödja en större operation, i detta fall främst med svenska och amerikanska sjö- och luftstridskrafter.

– Specialförbanden är en militärstrategisk resurs och har en viktig roll i försvaret av Sverige tillsammans med övriga stridskrafter. Våra nyckelförmågor finns inom områden så som kvalificerade strid och underrättelse-och säkerhetsoperationer, säger brigadgeneral Anders Löfberg, chef för specialförbandsledningen.

– Våra förband är omedelbart tillgängliga och vi ska lösa uppgifter som de övriga försvarsgrenarna inte kan, vilket ställer höga krav på vår personal. Samarbeten och övningar där vi kan utbyta erfarenheter och lärdomar för att bli bättre på att lösa våra uppgifter, enskilt och med andra, är därför viktiga för våra specialförband och därmed för Sveriges försvar, berättar han.

Gemensamt ansvar för säkerheten

Övningen, som leddes av Sverige, hade inget sammanhållet övergripande scenario. Syftet var att testa och utveckla olika metoder och taktik för att öka den gemensamma operativa effekten och stärka förmågan att snabbt kunna genomföra gemensamma operationer och annan verksamhet som bidrar till en ökad säkerhet i vårt närområde inte bara i en framtid utan också här och nu.

– Vi kan inte och vill inte alltid vara öppna med att berätta om vår verksamhet, men nu när vi står inför ett osäkert säkerhetsläge med snabba förändringar samtidigt med en global pandemi, ser jag det viktigt att synliggöra vårt bilaterala samarbete och våra förmågor, säger Anders Löfberg.

– Vi har ett gemensamt ansvar att verka förebyggande och förhindra kriser och krig. USA utgör en viktig samarbetspartner kopplat till säkerheten i Europa, det som brukar benämnas den transatlantiska länken. Att också kunna öva säkert samtidigt med en pågående pandemi har ställt ytterligare krav på personalen, men vi måste kunna lösa våra uppgifter i alla tänkbara svåra situationer. Att tillsammans kunna agera snabbt och beslutsamt i ett skarpt läge, förutsätter att vi är samtränade redan i dag, säger Löfberg.

Det har varit ett uppehåll i utbildningen av värnpliktiga systemmekaniker för systemen stridsfordon 90 och stridsvagn 122, men behovet av dessa kategorier har ökat. Därför utbildas nu sex värnpliktiga systemmekaniker på stridsvagn 122, och elva på stridsfordon 90. Innan de kom till FMTS och Halmstad har de gjort den grundläggande soldatutbildningen vid P 4, P 7, P 18, I 19 eller LedR.

– Det är stor skillnad på att göra grundutbildning och att vara här, tycker Viggo Arnstberg, systemmekaniker på stridsvagn 122. Efter grundutbildningen kände jag att någon fortsättning i Försvarsmakten inte var aktuellt, men jag tror att jag talar för hela gruppen när jag säger att vi är väldigt nöjda med denna utbildning. Trots att det var länge sedan den genomfördes har den varit välplanerad och lärarna och instruktörerna är riktigt bra. De vill, och får oss att prestera så bra som är möjligt, hela tiden. Vi har också fått bra information om vad Försvarsmakten kan erbjuda. Nu lockar en framtid i Försvarsmakten, erkänner han och hoppas att I 21 i Skellefteå kunde återuppstå.

Kylsystem

Ringenäs skjutfält i slutet av november kan vara karg plats med hårda, isande vindar och regn. Men det är ett annat kylsystem som Pontus Wintarv och hans grupp av stridsfordon 90-mekaniker har tankarna på för tillfället. De har fått ansvaret att felsöka och om möjligt laga ett stridsfordon vars motor snabbt blir för varm.
– Vi misstänker en läcka i kylsystemet, förklarar Pontus. För att kunna undersöka kylsystemet närmare måste vi först lyfta ur motorn, så vi inväntar nu en bärgare som kan hjälpa oss med lyftet.
– Det är kul det här, säger Pontus i väntan på bärgarbandvagnen. Det är riktigt fräcka fordon och de är trots sin storlek och tyngd ändå ganska lätta att arbeta med. Sen är det roligt att vara på övning och få testa på allt vi har lärt oss, som om det var på riktigt.

Corona-anpassningar

Ingen verksamhet är väl idag oberörd av Corona-pandemin. Inte heller denna. Från början skulle FMTS kadetter från Specialistofficerutbildningen och Officersprogrammet också varit med på Ringenäs. 

– Det hade blivit bra träning för kadetterna och vi i övningsledningen hade haft lite mindre att göra, men vi måste alla göra vad vi kan för att minska risken för smittspridning, säger övningsledaren Claes Troste och fortsätter:
– Vi håller också soldaterna åtskilda i sina grupper. De sover tre och tre i tält som är till för åtta personer. Och så måste vi se till att de kan hålla god handhygien med handsprit, även så här ute i fält.

Rekryt Viggo Arnstberg har fler exempel på anpassningar som gjorts i pandemins spår.
– Vi har kasernförbud och har endast fått vara hemma under åtta dagar på tre månader. Det är jobbigt. Och det är inte lätt att ständigt hålla fokus när det inte blir fler avbrott i utbildningen. Samtidigt har vi full förståelse för varför det är som det är.

Försöken fortsätter och Försvarsmakten följer med stort intresse biojetprojektet som FMV genomför tillsammans med GKN Aerospace Engine Systems Sweden i Trollhättan. Nu har motortester gjorts för att studera eventuella skillnader i prestanda och motorfunktion mellan 50-procentig inblandning av biobränsle respektive prestanda med 100-procentig flygfotogen. Försöken visade att motorn med biobränsle hade oförändrad prestanda vad gäller såväl dragkraft som bränsleförbrukning jämfört med det traditionella bränslet.

– Detta projekt är viktigt för Försvarsmaktens utvecklingsarbete utifrån Sveriges ambition att uppnå klimatneutralitet 2045. De genomförda testerna är mycket positiva och vi ser med tillförsikt fram emot nästa steg, säger brigadgeneral Gabor Nagy, stridspilot och chef för Försvarsmaktens totalförsvarsavdelning.

Nästa steg är ytterligare prov vid FOI fram till första kvartalet 2021. Därefter kommer FMV:s biojetprojekt genomföra en utvärdering och en sammanställning tillsammans med sina amerikanska samarbetspartners USAF/NAVAIR. Försvarsmakten kommer att få en slutrapport av projektet från FMV under 2021.

Syftet med samverkan kring en gemensam inriktning är att på ett bättre sätt kunna bidra till Sveriges miljö- och hållbarhetsmål.

Försvarsmakten innehar ordförandeskapet i försvarssektorns miljödelegation, som arbetar gemensamt med miljöfrågor inom verksamhetsområdet. Myndigheterna arbetar utifrån den politiska målsättningen att Sveriges försvarsverksamhet ska ha så liten negativ påverkan på miljön som möjligt.

– Det är mycket positivt att vi är eniga i vägen framåt. Det ger kraft till försvarssektorns inriktning och ambition inom miljö- och hållbarhetsarbetet som innefattar både utmaningar och möjligheter. Arbetet är ett led i att säkerställa Sveriges och Försvarsmaktens oberoende av fossila bränslen, vilket i sin tur bidrar till ökad operativ förmåga, säger brigadgeneral Gabor Nagy, ordförande i försvarssektorns miljödelegation och chef för Försvarsmaktens totalförsvarsavdelning.

För att främja en hållbar utveckling och för att leva upp till den miljöpolitik som bedrivs internationellt, inom EU och i Sverige krävs en tydlig inriktning inom försvarssektorn. Försvarssektorn har därför under hösten uppdaterat det gemensamma inriktningsdokumentet med tre av sektorns största gemensamma fokusområden: energi och klimat, kemi och förorenade områden. Till exempel har samverkan mellan myndigheterna resulterat i ett samarbetsprojekt tillsammans med Research Institutes of Sweden där hållbara efterbehandlingsmetoder för PFAS-förorenade områden och möjligheter för substitution av släckmedel innehållande PFAS-ämnen eftersöks.

Det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde och i Europa har försämrats. Östersjöinloppen är strategiskt viktiga av flera anledningar, ett exempel är att länderna i området är beroende av fungerande transporter oavsett säkerhetsläge. På Östersjön rör sig därför ständigt örlogsfartyg från ett stort antal nationer vilket bidrar till att göra framtiden oförutsägbar. Den svenska Försvarsmakten är under tillväxt och utveckling men jobbar ständigt för att kunna möta eventuella framtida hot. Det är viktigt att öva förmågor och funktioner redan idag för att skapa en tröskeleffekt.

Var som helst i Sverige

En betydelsefull förmåga vid en kris eller krig är att snabbt flytta förmågan att bekämpa sjömål, vart som helst i Sverige. Det var vad som övades i sydvästra Skåne tidigare i veckan med helikoptrar och landbaserad tung kustrobot. Niklas Wiklund som är chef för Tredje helikopterskvadronen förklarar syftet med övningen:

– Våra sjöoperativa helikoptrar bidrar med stora sensorräckvidder och genom att kombinera de olika egenskaperna som helikopter 14 och 15 har, så kan vi upptäcka mål med radar eller olika optiska hjälpmedel, som snabbt kan föras över till vapenbärare, i det här fallet robotenheten.

Dold gruppering

Förutom att snabbt kunna förflytta sig kan både helikopterskvadronen och 311. Robotenheten gruppera dolt. Av praktiska skäl grupperade de båda enheten tillsammans men i ett skarpt läge skulle man gruppera enskilt. John Theander är chef för 31.korvettdivisionen som förutom fartyg även innehåller 311.robotenheten berättar om enheten:

– Robotenheten är ett lastbilsburet landgående förband med sjömålsrobotkapacitet. De är en vapenbärare som är både svår att upptäcka och att veta var den befinner sig.  Samtidigt vill jag vara tydlig med skillnaden mellan ett ytstridsfartyg och Robotenheten. Kombinationen av robotenhet och helikopter, som vi övade här, kan inte ersätta fartyg men däremot komplettera och förstärka. Våra ytstridsfartyg kan lösa komplexa uppgifter i alla konfliktnivåer, inte minst den sjöövervakning som vi ständigt genomför.

Effektiv samverkan

Chefen för Tredje sjöstridsflottiljen, kommendör Per Edling besökte övningen och var både nöjd och imponerad över hur väl kombinationen helikopter och vapenbärare fungerar:

– Överföringen av måldata gick snabbt och helikoptrarna är utmärkta spaningsplattformar. Det gäller både Helikopter 14 med spaningsradarn med även den mindre Helikopter 15 med sina kraftfulla optiska hjälpmedel. Tillsammans med robotenheten utgör de ytterligare en faktor som en motståndare måste ta hänsyn till.

– En viktig beståndsdel i utvärderingen av gångna utbildningsåret är vad de värnpliktiga faktiskt tycker. Årets GU-enkät visar att Försvarsmakten är på rätt väg i många avseenden, men också att det finns saker att ta tag i, säger överste Peter Nilsson ställföreträdande avdelningschef på Högkvarterets utbildningsavdelning.

Peter Nilsson konstaterar att det är flera positiva saker som sticker ut i enkäten. Det totala omdömet av grundutbildningen är fortsatt högt precis som den samlade bedömningen om ledarskapet. En stor andel skulle dessutom rekommendera andra att söka till grundutbildningen.
– Och det som är särskilt glädjande är att väldigt många, mer än hälften, vill ha ett fortsatt engagemang i Försvarsmakten, säger Peter Nilsson.

Andelen rekryter som anmäler att de blivit utsatta för kränkningar eller trakasserier från befäl är fortsatt låg. Däremot har andelen kränkningar rekryterna emellan ökat. Hälften av de kvinnliga värnpliktiga upplever att de kränkts, framförallt när det gäller språkbruket.

– Tillmälen och kränkande språkbruk kan aldrig accepteras. Det är vårt ansvar att se till att miljön inom Försvarsmakten bygger på öppenhet, respekt och ansvar. Jag har också noterat att somliga har med sig en dålig jargong från det civila. En annan förklaring är att åtgärderna mot Covid-19 med färre hemresor och mer tid på kasernerna kan ha ökat spänningarna, säger Peter Nilsson.

Undersökningen belyser vikten av att skapa bra arbetslag men också att medinflytandesystemet fungerar och att missförhållande tas upp.

Något som oroar Peter Nilsson är att det fortfarande är för många som skadar sig under utbildningen även om den absoluta huvuddelen bara är lättare skador.
– Det är viktigt att utbildningen planeras väl och att man följer den så kallade belastningstrappan. Nu är det upp till förbanden att gå igenom sitt eget underlag och utvecklar grundutbildningen ytterligare.

Övningen de amerikanska enheterna ska delta i är planerad sedan länge och kommer genomföras under november och är en del av det bilaterala samarbetet mellan Sverige och USA.

– Ett starkt band till USA är avgörande för vår och Europas säkerhet. Både när det gäller militär förmåga och teknikförsörjning. Det är därför vi har ett nära samarbete med USA och ett exempel på det är den övning vi nu genomför tillsammans. Det stärker vår förmåga att genomföra kvalificerade luftoperationer och insatser, både i Sverige och utomlands, säger överste Malin Persson, chef för Skaraborgs flygflottilj.

Säkerhet och service

Under tiden som övningen genomförs så bor och arbetar den amerikanska personalen på Skaraborgs flygflottilj. Värdlandsstöd innebär att Försvarsmakten, och andra myndigheter, ger möjlighet för inbjudna utländska förband att verka och lösa sina uppgifter på svenskt territorium. Både med logistiskt och praktiskt stöd. Mycket handlar om noggranna förberedelser för det förband som är värd för gästande enheter.

– Mitt fokus för värdlandsstödet är baserat på tre ”s”, safety, security och service, säger Malin Persson. Safety, säker verksamhet, genom att minimera riskerna för olyckor och tillbud såväl på marken som i luften. Det innefattar även noggranna förberedelser för hur risker med covid ska hanteras. Security genom skydd och bevakning av verksamheten samt hög informationssäkerhet och god service till gästande förband.

– Jag ser det som grundplåtar. Flygsäkerhet och verksamhetssäkerhet i botten, att ingen kommer till skada. Vi måste också säkerställa att vi skyddar det som är skyddsvärt. Både här hos oss och hos det förband som baserar hos oss. Det är en övning med hög sekretess, vilket är viktigt att omhänderta.

Malin Persson berättar att det också är viktigt att informera medborgarna i regionen om det som sticker ut. Exempelvis flygning med ovanliga flygplanstyper på platser och tidpunkter som avviker från det normala. En sådan här övning kan också dra till sig intresse av andra slag.

– Vi har ett mycket gott samarbete med polisen, kommuner och Militärregion Väst för att omhänderta eventuella problem.

En stor säkerhetsutmaning har naturligtvis varit smittorisker. Något som tidigt togs med i beräkningarna. Bland annat är Skaraborgs flygflottiljs personal och amerikansk personal separerade på flottiljområdet så långt det är möjligt.

– Jag och chefen för amerikanska 352:a specialoperationsförbandet hade en tidig dialog om hur vi skulle hantera pandemin för att inte utsätta varandra eller tredje part för smittorisker, säger Malin Persson.

F 7 vill också leverera god och relevant service till både gästande förband och egna flygförband, det pågår flera egna övningar samtidigt på F 7.

– Vi gör ju samma sak nu som i krigstid, levererar service till de som behöver använda flygbasen, med allt vad det innebär. Jag är tacksam över ett sånt här tillfälle där vi kan få öva på vår krigsuppgift, dessutom med perspektivet värdlandsstöd för utländskt förband, säger Malin Persson, som förutom flottiljchef också är krigsförbandschef för sjunde flygflottiljen.

”Logistik är att förutse saker”

På F 7 finns bra förutsättningar för att ta emot större utländska förband. Bland annat tack vare de ytor som finns och vart förbandet ligger geografiskt.

– Vi har förutsättningarna att omhänderta detta på ett bra sätt. Vi vill inte belasta övriga samhället, speciellt med tanke på pandemin, vi kan därför förlägga all gästande personal här inne på ett sätt där vi opererar sida vid sida på ett coronasäkert sätt, säger Malin Persson.

På logistikenheten på F 7 har mycket arbete skett sedan uppgiften kom att vara värd för gästande förband. För enheten har det handlat om att skapa plats och möjliggöra värdskapet samt boka och beställa allt som behövs för att ett förband ska kunna verka från en ny plats under en tid, boende, mat, vatten, bränsle och mycket mer.

– Mycket handlar om att förbereda noggrant. En utmaning är att långt innan spela filmen för vad som kan komma att behövas som inte är specificerat innan. Logistik är att förutse saker, redan innan de inträffat. När de väl är på plats handlar det mest om att lösa uppkomna saker, säger major Lukas Johansson, ställföreträdande chef på logistikenheten.

Samarbetet med amerikanska representanter har fungerat mycket bra.

– De har varit lösningsorienterade, pragmatiska och vi har hela tiden haft en god dialog, säger han.

Från amerikanskt håll är man också mycket nöjda med det arbete som gjorts för att de ska kunna arbeta och verka från Såtenäs.

– Det är mycket roligt att bli inbjudna och få arbeta på en så modern bas. Allt är lika bra eller bättre mot vad vi är vana med och alla har varit angelägna att lösa våra behov, säger chefen för 352:a specialoperationsförbandet i amerikanska flygvapnet.

Samarbete för framtiden

Att vara värd för ett utländskt förband innebär också att öva och utveckla samarbetet inför framtida behov och situationer.

– Vi hoppas att vi genom att öva ihop ytterligare kan utveckla vårt partnerskap och vi vill gärna bygga vidare på samarbetet på förbandsnivå, säger chefen för på 352:a specialoperationsförbandet.

– Det är viktigt att de ser att vi är en trovärdig och relevant partner. De ska åka härifrån och känna att allt fungerade bra här. Och så är det väldigt roligt och utvecklande att genomföra den här typen av verksamhet tillsammans med andra, säger överste Malin Persson.

Flygmedicinsk ansvarig i flygvapnet, flygöverläkare Håkan Sköldefors, har fattat beslut att godkänna viss typ av synförbättrande laseroperationer för de som ansöker till pilotutbildningen. Detta förutsatt att sökanden klarar av ögonspecialistundersökning vid medicinsk antagningsundersökning.

Beslutet gäller samtliga pilotkategorier, även stridspiloter.

– Detta gör att det nu öppnas möjligheter för fler kandidater att ansöka till testerna för stridspilot, vilket breddar urvalet. Mycket positivt, säger ställföreträdande flygvapenchef Anders Persson.

Flygvapnet har tidigare tillåtit denna typ av synförbättrande laseroperationer vid antagning till transportpilot. Metoderna för ögonoperation med laser har utvecklats över tiden och i långtidsuppföljningen på denna typ av operation kan det inte konstateras ha en negativ påverkan som skulle kunna utgöra hinder för personal i flygande tjänst.

Jägarövning 2 är den andra av totalt fyra jägarövningar för rekryterna vid jägarbataljonen i Arvidsjaur. Inför övningen, som pågår i sju dygn, har de genomgått sina respektive befattningsutbildningar och nu är det dags att ta nästa steg och fungera som en helhet.
– Under jägarövning 2 väver vi ihop allting och övar verkligen hela kedjan i och med att vi har upprättat bataljonsledning, skvadronsledning och plutonsledning. Men fokus ligger framför allt på samarbetet inom plutonerna men även på enskild soldat, för det är där friktioner uppstår, säger kapten Jesper Lindholm, huvudövningsledare.

Diken har blivit åar

Friktioner har det minst sagt funnits en hel del av. Eftersom temperaturerna varit höga har den mesta av snön smält och vattenflödena har därför varit ovanligt höga. Något som fått bland annat framryckningar att bli mer krävande.
– Under det första dygnet när vi innästlade i området var det en riktig utmaning att ta sig fram till fots. Det är otroligt höga flöden för årstiden, normalt hoppar man över diken som är en meter breda, nu är de i stället fem-sex meter breda. För att lösa uppgiften och ta oss fram i terrängen har vi fått bygga provisoriska broar med hjälp av slanor som vi fått åla över. Minst sagt en prövning och en riktig utmaning, säger rekryten William Bussman från Härnösand som utbildas till prickskytt.

"Vi ska vara där vi kan påverka mest"

Trots att utmaningen kan kännas krävande är förmågan att hantera svårtillgänglig terräng en viktig faktor för att bli en framgångsrik jägarsoldat.
– Det är utmanande men det är heller inte en orealistisk situation och det är viktigt att de behärskar det också, berättar Jesper Lindholm.
Under de sju dygnen soldaterna legat ute i fält har man befunnit sig på djupet, omkring två till tre mil bakom fiendens front.
– Vi är i höjd med motståndarens mjukare delar såsom logistik, artilleri och radar. Det är där vi vill vara och det är där vi kan påverka som mest, fortsätter Jesper Lindholm.

Hela skvadronen

Under veckan har ledningsplutonen byggt ledningsplatser i terrängen för att upprätta sambandskedjan mellan plutonerna, skvadronsledningen och bataljonsledningen.
– Vi har bland annat byggt och maskerat ledningsplatsens tält och fordon för att skvadronsstaben ska kunna leda plutonerna som är ute i terrängen. Jag har sett fram emot de taktiska elementen, det är spännande att samarbeta i hela skvadronen och verkligen se hur det går till på riktigt, säger rekryten Carl Möller som utbildats till signalist.

Jägarplutonerna har bland annat bedrivit spaning för egen strid mot viktiga transportvägar i operationsområdet i syfte att lokalisera högvärdiga mål.
– Vi upptäckte fientliga styrkor med artilleri som vi nedkämpade genom prickskytte och att leda indirekt eld. Jägarövning 2 känns riktigt spännande och det är kul att få öva ihop i plutonerna och få se hur alla befattningar fungerar ihop, säger rekryten William Bussman.

Transportgruppen i hetluften

Det har även utförts flera eldöverfall under övningsveckan där jägarrekryterna fått bekänna färg i form av hårt motstånd bestående av rutinerade heltidsanställda soldater och värnpliktiga förstärkningssoldater från tungtransportgruppen.
– Transportsoldaterna har som spelad motståndare fått öva att lösgöra sig från stridssituationer med lastbil och försvara sin förläggningsplats vilket de lyckats göra med gott resultat, berättar övningsledaren Jesper Lindholm.

– Övningen är en väldigt stor utmaning och det här är rekryternas första kontakt med verkligheten ute på stridsfältet. Men det allra viktigaste är allt de fått lära sig av övningen, avslutar Jesper Lindholm.

Den militära beredskapen är en färskvara. Krigsförbanden måste ständigt övas för att beredskapen ska kunna upprätthållas. Övningar är en nödvändighet för att Försvarsmakten ska kunna leva upp till de krav som finns från regering och riksdag.

Just nu pågår planeringsarbetet för övningen Vintersol 21, den regionala slutövningen i norr, som är planerad till att genomföras i början av mars 2021.
– Utbildning och övningar är det som utvecklar krigsförbanden, säger major Hans Fredriksson, områdesövningsledare vid Norrbottens regemente.

ÖVNINGSPLANERING: ETT INARBETAT KONCEPT

Det tar ungefär ett år att planera en övning i den här storleken. Inledningsvis fastställs de breda dragen för övningen. Såsom deltagare, scenario för övningen och vad de olika förbanden ska öva.
– En annan viktig uppgift är att alltid tillvarata de erfarenheter som finns från tidigare övningar, säger Hans Fredriksson.

Övningsplanering är inget som improviseras fram från gång till gång. All övningsplanering följer samma systematiska planeringsmetod med ett antal fasta och redan kända hållpunkter under resans gång.
– Det gör att alla som är med och planerar har klart för sig hur planeringsarbetet ser ut. Deltagarna påverkar innehållet så att förbanden når sina övningsmålsättningar, säger Hans Fredriksson.

REKOGNOSERING AV TERRÄNGEN

Det enskilt viktigaste inför övning Vintersol 21 är verksamhetssäkerheten: att undvika olyckor. Militär verksamhet är av sin natur aldrig helt riskfri och planeringsarbetet genomsyras därför av ett ständigt pågående säkerhetstänk, där alla deltagare har ett ständigt medansvar för egen och andras säkerhet.

Riskhantering görs både på ritbordet och på plats ute i övningsterrängen. Redan i höstas, ett halvår före övningen, gav sig deltagarna ut för att reka säkerheten i terrängen. Exempelvis granskas de exakta platser där bland annat stridsfordon ska tillåtas korsa grunda vattendrag.
– Att köra över ett fruset vattendrag med ett tungt fordon är givetvis förenat med fara, men det är en nödvändig kunskap att bemästra för ett subarktiskt krigsförband. Därför granskar vi de exakta platserna långt i förväg för att säkerställa att överfarten kan genomföras på ett säkert sätt. Detta granskas i flera led, där även förbanden har ett ansvar att granska säkerheten vid själva genomförandet, säger Jonas Larsson, verksamhetssäkerhetsofficer vid Norrbottens regemente.

LOGISTIK TAR PLATS I ÖVNINGEN

Tyngdpunkten på årets upplaga av Vintersol kommer att ligga på logistikfunktionen. Detta eftersom en av årets deltagare är andra logistikbataljonen ur Trängregementet i Skövde. Bataljonen tillhör tredje brigaden, som har sitt säte i Boden.
– Då ser vi det som naturligt att vi kommer upp och stödjer på slutövningen Vintersol, säger major Tony Bohman, övningschef vid Trängregementet och funktionsövningsledare för logistik under övningen.

I början av november besökte alla deltagande förband Norrbottens regemente för övningskonferensen Main Planning Conference. Detta är en viktig hållpunkt i planeringsarbetet där övningens grundbultar faller på plats genom gruppöverläggningar.

Tony Bohman ser vinster med att få komma upp till Boden för att öva logistikfunktionen. Inte minst den subarktiska miljön.
– Vi har inte haft snö i Skövde på flera år så det blir en omställning för både befäl och soldater att kunna hantera fordon och sig själva i en subarktisk miljö.

Att få öva i Boden innebär en utmaning för logistikfunktionen.
– Snö är en annan dimension. Vi jobbar ofta på hårdgjorda ytor för att kunna ställa ned pallar och nu måste vi tänka till att det är plogat dit vi ska för att kunna överföra drivmedel, ammunition och livsmedel och så vidare.

CORONAPANDEMIN INGÅR I PLANERINGEN

Övningsplaneringen sker under en pandemi. Försvarsmakten följer händelseutvecklingen noggrant och inför övningen sker därför parallella planeringsarbeten för att ta höjd för olika tänkbara scenarier.

Andra deltagande förband i övningen är bland andra Artilleriregementet och Helikopterflottiljen. Norrbottens regemente deltar bland annat med Norrbottens pansarbataljon, Arméns jägarbataljon, och Tredje brigadstaben.
– Vi ser fram emot att öva och samöva bataljoner, kompanier och plutoner med funktioner och understödjande förband i brigadens ram under subarktiska förhållanden, säger Hans Fredriksson.

– Vi hade naturligtvis helst haft publik på plats, men under den pågående pandemin var detta inte ett alternativ, tyvärr. I stället har vi i år gjort konserten digital och tillgänglig för en större publik så att fler kan få ta del av flygvapnets musikkår med fantastisk musik och sång av Evelyn Jons, säger ställföreträdande flygvapenchef brigadgeneral Anders Persson.

I dessa tider kan en konsert som denna ge hopp, tröst och glädje. Under denna konsert blandas en mix av marscher, filmmusik och uruppförande av nyskrivna verk som exempelvis Flygstabens marsch ”Vingar av frihet” av Jerker Johansson.

En tonsättares process

Att skriva en ny marsch är en process och Jerker Johansson förklarar att det tog några år för honom att förstå att en marsch är en rytmisk historia. Inspirationen hämtar han från de tidigare mästarna Sousa, Alford, Rydberg med flera.

– En mässa av Palestrina, en fuga av Bach eller en opera av Wagner handlar till stor del om kontrapunkt och harmonik, men en marsch måste svänga samt ha trallvänliga melodier. Ingen kontrapunkt i världen kan rädda en marsch som har melodier ingen kan minnas,  säger Jerker Johansson.
– Nuförtiden försöker jag se till att de tre olika formdelarna, repris 1, 2 och Trio, skiljer sig åt i rytmiskt hänseende för att skapa variation.

Han berättar vidare att han därefter går omkring och sjunger och visslar för att finna toner till dessa rytmer.

– Detta är den del i arbetet som innehåller det som man lite romantiskt skulle kunna kalla för "inspiration". När jag har hittat melodierna finner jag ut en bra basstämma och därefter ackorden. Sist instrumenterar jag musiken för orkestern.

Melodierna till Flygstabens marsch ”Vingar av frihet” fann han ovanligt snabbt.

– På en endaste dag hade jag dessa klara och det beror på att uppgiften var inspirerande. Sedan vidtog naturligtvis arbetet med att snygga till materialet. Alla delarna i marschen hade nu en munter karaktär vilket halvvägs in i arbetet fick mig att fundera. Om nu marschen ska symbolisera Flygstaben så borde denna munterhet balanseras mot ett visst mått av allvar. Så den första Trio-melodin, vilket är sångtemat mitt i marschen, fick ge plats åt en värdigare och till min lycka kom även denna melodi till mig tämligen omgående.

Vad vill du förmedla med denna marsch?
– Jag hoppas att lyssnaren känner optimism och framåtanda när de hör Flygstabens marsch och att de som jobbar på Flygstaben ska finna den vara en värdig musikalisk symbol för deras gärning, säger Jerker Johansson.

– Marschen mottogs precis på det sätt som Jerker önskar förmedla, bekräftar Anders Persson.

Flygvapnets musikkår

När Göteborg Wind Orchestra kontrakteras av flygvapnet så är det under namnet flygvapnets musikkår. För två år sedan, vid den senaste flygvapenkonserten som genomfördes i Konserthuset i Stockholm, tillkännagav dåvarande flygvapenchefen att de åter var formellt Flygvapnets musikkår.
– Det är en ära och jag är stolt över att få presentera vår egen profil inom militärmusiken – Flygvapnets Musikkår under ledning av dirigent Jerker Johansson. Välkomna till Flygvapnets konsert 2020, säger Anders Persson.

– Coronasituationen i Sverige får självklart konsekvenser även för vår verksamhet. Men det är viktigt att vi möjliggör ett genomförande av övningen Geltic Bear nästa år, så att vi på bästa sätt kan ge militärregionerna och hemvärnsbataljonerna den träning och övning de behöver, säger rikshemvärnschefen Stefan Sandborg.

Istället för veckorna 3 och 5 kommer hemvärnets ledningsträningsövning Geltic Bear istället att genomföras veckorna 34 och 36.

– Eftersom Geltic Bear är mycket högt prioriterad innebär beslutet att både rikshemvärnschefens ungdomstävling och tävlingen Hv-patrull som normalt arrangeras i slutet av augusti måste ställas in. Det handlar om resurser och vi har inte möjlighet att driva dessa verksamheter parallellt, säger Stefan Sandborg.

Som ett led i att fördjupa ländernas bilaterala samarbeten och skapa än bättre förutsättningar att lösa gemensamma uppgifter, bjöd Sverige i början av november in USA för att genomföra en samövning med fokus på att träna våra specialförband tillsammans med enheter ur mark-, sjö-, luftstridskrafter och svenskt hemvärn. Specialförbanden har unika uppgifter som skapar möjligheter att tidigt kunna möta olika typer av aggressioner och förutsättningar att med övriga delar av Försvarsmakten och med amerikanska stridskrafter, avskräcka en motståndare. Enheterna har övat på förmågan att genomföra klassiska specialförbandsuppgifter men också på vad sätt specialförbanden kan stödja en större operation, i detta fall främst med svenska och amerikanska sjö- och luftstridskrafter.

– Specialförbanden är en militärstrategisk resurs och har en viktig roll i försvaret av Sverige tillsammans med övriga stridskrafter. Våra nyckelförmågor finns inom områden så som kvalificerade strid och underrättelse-och säkerhetsoperationer, säger brigadgeneral Anders Löfberg, chef för specialförbandsledningen.

– Våra förband är omedelbart tillgängliga och vi ska lösa uppgifter som de övriga försvarsgrenarna inte kan, vilket ställer höga krav på vår personal. Samarbeten och övningar där vi kan utbyta erfarenheter och lärdomar för att bli bättre på att lösa våra uppgifter, enskilt och med andra, är därför viktiga för våra specialförband och därmed för Sveriges försvar, berättar han.

Gemensamt ansvar för säkerheten

Övningen, som leddes av Sverige, hade inget sammanhållet övergripande scenario. Syftet var att testa och utveckla olika metoder och taktik för att öka den gemensamma operativa effekten och stärka förmågan att snabbt kunna genomföra gemensamma operationer och annan verksamhet som bidrar till en ökad säkerhet i vårt närområde inte bara i en framtid utan också här och nu.

– Vi kan inte och vill inte alltid vara öppna med att berätta om vår verksamhet, men nu när vi står inför ett osäkert säkerhetsläge med snabba förändringar samtidigt med en global pandemi, ser jag det viktigt att synliggöra vårt bilaterala samarbete och våra förmågor, säger Anders Löfberg.

– Vi har ett gemensamt ansvar att verka förebyggande och förhindra kriser och krig. USA utgör en viktig samarbetspartner kopplat till säkerheten i Europa, det som brukar benämnas den transatlantiska länken. Att också kunna öva säkert samtidigt med en pågående pandemi har ställt ytterligare krav på personalen, men vi måste kunna lösa våra uppgifter i alla tänkbara svåra situationer. Att tillsammans kunna agera snabbt och beslutsamt i ett skarpt läge, förutsätter att vi är samtränade redan i dag, säger Löfberg.

Syftet med samverkan kring en gemensam inriktning är att på ett bättre sätt kunna bidra till Sveriges miljö- och hållbarhetsmål.

Försvarsmakten innehar ordförandeskapet i försvarssektorns miljödelegation, som arbetar gemensamt med miljöfrågor inom verksamhetsområdet. Myndigheterna arbetar utifrån den politiska målsättningen att Sveriges försvarsverksamhet ska ha så liten negativ påverkan på miljön som möjligt.

– Det är mycket positivt att vi är eniga i vägen framåt. Det ger kraft till försvarssektorns inriktning och ambition inom miljö- och hållbarhetsarbetet som innefattar både utmaningar och möjligheter. Arbetet är ett led i att säkerställa Sveriges och Försvarsmaktens oberoende av fossila bränslen, vilket i sin tur bidrar till ökad operativ förmåga, säger brigadgeneral Gabor Nagy, ordförande i försvarssektorns miljödelegation och chef för Försvarsmaktens totalförsvarsavdelning.

För att främja en hållbar utveckling och för att leva upp till den miljöpolitik som bedrivs internationellt, inom EU och i Sverige krävs en tydlig inriktning inom försvarssektorn. Försvarssektorn har därför under hösten uppdaterat det gemensamma inriktningsdokumentet med tre av sektorns största gemensamma fokusområden: energi och klimat, kemi och förorenade områden. Till exempel har samverkan mellan myndigheterna resulterat i ett samarbetsprojekt tillsammans med Research Institutes of Sweden där hållbara efterbehandlingsmetoder för PFAS-förorenade områden och möjligheter för substitution av släckmedel innehållande PFAS-ämnen eftersöks.

Samarbetet mellan svenska och tyska sjöstridskrafter går tillbaka en lång tid och har intensifierats det senaste decenniet såväl på ytstridssidan som minröjnings- och logistiksidan. Dessutom använder man liknande fartyg som de svenska, nämligen korvetter på ytstridssidan.

– Tyskland håller på att återuppbygga sin förmåga i Östersjön och dessa samövningar är ett led i denna strävan, säger kommendör Per Edling som är chef för Tredje sjöstridsflottiljen.

Han fortsätter:

– Min tyske kollega flottiljamiralen Christian Bock och jag tycker att det är tråkigt att vi inte längre kan träffas regelbundet, men genom att våra fartyg fortsätter öva tillsammans så utvecklar vi både vår gemenskap och vår förmåga.

Konkret och utvecklande

Den senaste övningen planerades av de båda divisionscheferna, John Theander från 31:a korvettdivisionen och Florian Feld från första Korvettengeschwader. All planering skedde utan att man träffades fysiskt, detta på grund av den rådande pandemin. Nu är de svenska och tyska korvettdivisionerna så interoperabla att det inte upplevs som ett problem.

Till sjöss har fartygschefen på HMS Nyköping, Peter Lindén, lett övningen:

– Vi har övat sjömålsrobotstrid, såväl med som mot varandra. Båda sidorna har fått träna på att använda svensk sjööoperativ helikopter som sensor. Dessutom har vi genomfört skjutningar med artilleri och kulsprutor samt övat luftförsvar. Det är lätt att samarbeta med tyska flottan och vi utvecklar varandra.

Värnpliktsutbildningen på A 9 har under de senaste dagarna bestått av ett antal övningar som inte kan ha undgått någon som befunnit sig i garnisonen; dundrandet från granaterna har lovsjungits på sociala medier.
– Som ljuv musik, såhär ska det låta när man är i Boden, lyder en av kommentarerna i flödet.

Viktigt steg i bataljonsutvecklingen

Pjäskompaniets del är uppbyggd som en samövning mellan artilleribataljonen och Artilleriets stridsskola – ArtSS, där artilleribataljonens uppgift är att befästa befattningsutbildningen och genomföra elddop för pjäskompaniets värnpliktiga.
– Som bataljonschef är jag idag väldigt nöjd, vi har tagit ett viktigt steg i bataljonsutvecklingen, säger övningsledare, major Jörgen Degerlund.

Parallellt har sensorkompaniet och stab- och trosskompaniet övats i sina respektive befattningar och bataljonsstaben har övat tillsammans med ledningsplutonen.
– Pjäsgrupperna har genomfört sitt elddop, det har varit en brant stegringskurva i utbildningen som avslutats på en bra nivå. Nu fortsätter utbildningen på plutons- och kompaninivå där vi bygger ihop pjäsgrupperna till samstämmiga pjäsplutoner och sedan vidare mot kompani. Samtidigt bygger vi bataljonsmål inför kommande bataljonsskede, berättar Jörgen Degerlund.

Trycket och explosionen

Rickard Lindeberg från Härnösand och Gustav Petschler från Rundvik är två av årets värnpliktiga som just nu genomför befattningsutbildning för pjäsgruppschefer.
– När vi är färdigutbildade pjäsgruppchefer fungerar vi som säkerhetskontrollanter i systemet Archer. Vi ser till att allt fungerar och styr pjäsens förare och operatör.

Det var inte bara första gången de själva fick skjuta skarpt med Archer, det var även första gången de satt inne i pjäsen under skjutning.
– När vi sköt iväg första skottet var det en riktigt härlig känsla. Man blev väldigt glad, man kände trycket och explosionen och såg ljusflamman. Väldigt härligt, berättar Gustav Petschler.

Lite nervöst

Inne i pjäsen hade de med sig instruktörer som själva gjorde värnplikten i fjol.
– Det var skönt att ha någon bredvid som visste vad man skulle göra och som kunde svara på alla frågor man hade. Dagen innan var man lite nervös. Man skjuter iväg väldigt farliga saker, så det är viktigt att granaterna träffar där de ska och inte någon annanstans, säger Rickard Lindeberg.

Hårdmålskjutningen genomfördes som en del i utbildningen av eldledningsgrupper. Varje granat söker effektivt av målytan efter stridsfordon, vid upptäckt bekämpas fordonen med en riktad sprängverkan. Efter en väl genomförd eldreglering låg elden bra över de stridsfordon som skulle bekämpas.

Den närmaste tiden består mestadels av materielvård, men sedan är det grupperingsövningar med pjäsen som står på schemat fram till julledigheten.
– Vi kommer att nöta in olika grupperingsförfaranden och skjuta övningsgranater, det vill säga att det inte kommer någon granat ur eldröret, istället utspelar sig allt på våra skärmar i pjäsen, berättar Gustav Petschler.

Uniform på jobbet-dagen anordnades för första gången den 29 maj förra året och idén kom från en hemvärnssoldat. Hemvärnssoldater uppmuntras även att bära uniform till och från arbetet och under annan passande verksamhet, vilket inte kräver tillstånd. Syftet är att synliggöra och väcka intresse för Hemvärnet och att uppmärksamma de arbetsgivare som stödjer hemvärnssoldater.

En av dem som bär uniform i dag är bergsprängaren Lars-Magnus Cederblad som är stabschef på andra livgrenadjärbataljonen som är verksam i Östergötland.

– Vi hemvärnssoldater syns inte i vanliga fall eftersom vi inte bär uniform till vardags, men vi är en betydande del av Försvarsmakten. Dagen är ett sätt att uppmärksamma oss i samhället och kanske öka förståelse för den tid och det engagemang vi lägger ner på Hemvärnet, säger han.

Hemvärnssoldater övar mellan 4 till 15 dagar per år enligt sitt avtal, men kan även lägga ner ytterligare tid på andra utbildningar eller kurser.

Lars-Magnus Cederblad gick en kurs på Hemvärnets stridsskola förra gången dagen anordnades så det är första gången hans arbetskamrater ser honom i uniform:

– Mottagandet varierar, en del ställer många frågor och man får tillfälle att prata om Hemvärnet och vad det betyder att vara med, säger Lars-Magnus Cederblad vars arbete till stora delar bedrivs utomhus.

Dagen ska genomföras i enlighet med folkhälsomyndigheternas rekommendationer för att minska smittspridning. De hemvärnssoldater som arbetar hemma helt eller delvis får givetvis bära uniform i hemmet och ni kan följa firandet på sociala medier under hasttaggen #uniformpåjobbetdagen.

Den 4 december får även norska hemvärnssoldater bära uniform på arbetet för första gången. Norsk Heimevernet blev inspirerade av sina svenska kollegor och genomför då sin Uniform på jobbet-dag.

På Uniform på jobbet-dagen får landets hemvärnssoldater bära den gröna militäruniformen på sitt arbete i syfte att väcka intresse för Hemvärnet och Försvarsmakten.
En av dem som har tagit på sin uniform är Annelie Salander som till vardags arbetar som medicinsk massageterapeut och optimumtränare i Kalix.
– Jag tycker att den här dagen är ett jättebra initiativ och man märker att det är fler än man tror som är engagerade i Hemvärnet, säger hon.

Tidigt engagemang

Annelie gick med i Hemvärnet när hon var 20 år gammal. Hon började som sjukvårdare och avancerade snabbt till sjukvårdsgruppchef. Hon trivdes bra i Hemvärnet och år 2003, 24 år gammal, mönstrade hon och gjorde värnplikten på I 19 i Boden under tio månader.

– Det var bland det bästa som jag har gjort i mitt liv, ångrar inte en sekund att jag gjorde det, säger hon och ler åt minnet.

I dag är hon ställföreträdande plutonschef vid 111. Hemvärnsinsatskompaniet som är ett insatskompani inom 11. Hemvärnsbataljonen vid Lapplandsjägargruppen.
I kompaniet utbildas signalister, kockar, sjukvårdare, ordonnanser, fordonsförare och soldater.

Varför gick du med i Hemvärnet?
– Jag ville se vad försvaret var för något. Det var lättare för mig att gå med i Hemvärnet än att ta beslutet att göra värnplikten.

Varför har du stannat kvar i Hemvärnet under de här 20 åren?
– Det beror helt klart på gemenskapen. Vi har så himla roligt tillsammans. Sedan är det något med att dra på sig den gröna uniformen, säger hon och skrattar.

Just uniformen väcker uppmärksamhet när hon har på sig den på sitt arbete.
– Ja, verkligen. Jag får många frågor om Hemvärnet: Hur går man med, är det något för mig och vad har jag för uppgift i mitt uppdrag. Det är också många yngre tjejer och killar som är nyfiken på varför jag gjorde värnplikten och hur jag upplevde det.

Varför ska jag söka till Hemvärnet tycker du?
– Om du vill lära dig bra saker, utveckla dig själv och komma in i en fin gemenskap, då ska du definitivt söka. Det är en av de starkaste anledningarna till varför jag har varit kvar under alla dessa år.

I Försvarsmaktens förslag, som fortfarande bereds i Högkvarteret, förstärks ekonomin för stridsflygsystemet för att säkerställa fortsatt drift och underhåll av Jas 39 C/D samt förbandssättning av Jas 39 E fram till 2030. 

Myndigheten bedömer att den ökade kostnaden för stridsflygssystemet kommer att rymmas inom den angivna ekonomin. Utan att detta påverkar möjligheten att realisera totalförsvarspropositionens inriktningar.

I Försvarsmaktens nuvarande planering är det i första hand inte ekonomin som är gränssättande för att realisera totalförsvarspropositionen.

– I den mån Försvarsmakten kommer att avvika från den politiska inriktningen så bedöms det mer bero på att andra faktorer, som personalförsörjning och infrastruktur är gränssättande, säger viceamiral Jonas Haggren, chef för Försvarsmaktens ledningsstab.

FMV, FOI och Elsäkerhetsverket har gjort mätningar och analyser av solcellsanläggningar, elvägar och trådlös laddning av elfordon och utredningen anser det klarlagt att dessa kan störa militära frekvenser, flygradio, Rakel, mobiltelefoni, signalspaning, tv samt riks- och lokalradio.

Dessa typer av störningar kan påtagligt försvåra verksamheten för totalförsvarets anläggningar, men kan även ha negativa effekter på civila flygplatser, räddningstjänst och samhället i stort. Samrådssvaren från MSB, Luftfartsverket, Transportstyrelsen och FRA instämmer i denna bedömning.

På grund av risken för störningar är det viktigt att Försvarsmakten fårmöjlighet att yttra sig innan anläggningar uppförs så att enskilda fastighetsägare inte drabbas i efterhand.

Utredningen visar också att det med fördjupad kunskap går att bygga solcellsanläggningar med mycket liten risk för störningar.

– Jag är imponerad av den solcellsanläggning som Fortifikationsverket byggt i Skövde. Den har nästan omätbara störnivåer, säger Anders Broberg, ansvarig utredare på Högkvarteret.

En anledning till de varierande resultaten är att standarder och regler för kompletta anläggningar inte hunnit med i den snabba tekniska utvecklingen. Återkommande tillsyn och marknadskontroll är därför nödvändig för att se till att aktörerna uppfyller kraven.

Denna utredning omfattar 417 sidor och har genomförts gemensamt av Försvarsmakten, Elsäkerhetsverket, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut, Försvarets radioanstalt och SEK Svensk Elstandard. Samrådssvar har inkommit från Bygglovsutredningen (Fi 2020:1), Luftfartsverket, MSB, Transportstyrelsen samt Post- och Telestyrelsen.