Efter att materielen är uthämtad, uniformen på och sängen är bäddad startar den första delen av grundutbildningen - den tre månader långa grundläggande militära utbildningen som syftar till att ge samtliga individer samma grund att stå på inom Försvarsmakten.  Därefter följer den sex månader långa befattningsutbildningen där de värnpliktiga får specialistutbildningar inom sina respektive befattningar. Bland annat kommer att de utbildas till kockar, drivmedelssoldater, fälthållningssoldater, flygmekaniker, stabsassistenter, sjukvårdare, stridsledningssäkerhetssoldater, flygterminalsoldater och flygbassäkerhetssoldater.

Christoffer Linder, Umeå, är uttagen som flygbassäkerhetssoldat på F 21 och för honom är det här lite av en revansch.

- Jag påbörjade min värnplikt på F 21 förra året, men bröt oturligt nog båda underbenen inför inryck. Tyvärr visade det sig efter några dagar att det fortfarande var sprickor i frakturen och jag fick således avbryta utbildningen. Så, nu är jag tillbaka och redo för ”comeback”. Jag är jäkligt taggad på att äntligen göra den här utbildningen. Jag har massor med kompisar som gjort den och alla har talat gott om den. Det känns bra, jag är ”fit for fight” och redo.

Fortsatt hög andel kvinnor

Andelen kvinnor fortsätter vara hög i Flygvapnet. I år är drygt 160 av de inryckande kvinnor och på Skaraborgs flygflottilj utgör de drygt 40 procent av de värnpliktiga.

- Det är inte bara roligt att fler och fler tjejer vill göra värnplikten, det är också en nödvändighet med ett större urval för att kunna ta tillvara på så mycket som möjligt av den kompetens som finns och välja ut rätt individer som vi kan utbilda och krigsplacera i våra förband, säger Carl-Fredrik Edström, chef för Norrbottens flygflottilj.

En av tjejerna som idag ryckte in vid Luftstridsskolan i Uppsala är Linnea Mattisson, nu i full fart med att plocka upp all utrustning och sortera den i skåpet. Hon har vuxit upp med Försvarsmakten som en självklar del av livet då flera i hennes familj jobbar inom myndigheten. Nu är hon antagen mot att bli Luftbevakare.

- Jag har väl fått en hel del tips, och har väl en hyfsad förståelse för verksamheten. Men jag tror ändå att det kommer vara omvälvande med många nya intryck. Framförallt ser jag mycket fram emot att få lära känna flera nya vänner, säger hon.

En då 22-årig Bengt Wicksén minns kvällen han landade in på Camp Kitona, den 18 september 1961:

– Vi var omkring 200 nya soldater i Kitona. Tysta satt vi och åt kvällsmålet med tankar om hur Dag Hammarskjölds plan kunde ha störtat: Var det sabotage, hade det blivit nedskjutet eller var det en olycka? Det var stor osäkerhet inom oss och omkring oss.

Efter kvällsmålet stod Bengt vakt, med dubbla magasin till vapnet och handgranaterna redo, berättar han. Det fanns rapporter om tusentals soldater omkring Camp Kitona, med splittrade lojaliteter.

Kongokrisen tog sin början efter självständigheten från Belgien, i juni 1960. FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld inrättade FN-missionen ONUC. Med en civil och en militär del skulle FN-missionen i Kongo hindra det eskalerande våldet i landet, mellan centralmakten och utbrytarregioner.

Hammarskjölds plan var på väg mot Ndola där han skulle medla direkt med Katangas president Moise Tshombe. Målet var att sammanföra utbrytarregionen Katanga med övriga tre provinser och ena Kongo. Än i dag är det oklart hur planet kraschade.

– Hammarskjöld var skaparen av de blå hjälmarna, under medlingen av Suez-krisen 1956. De hjälmarna är själva sinnebilden för fredsbevarare, berättar Bengt Wicksén.

Det är med den här erfarenheten som Bengt fortsätter sitt engagemang för Kongo och Dag Hammarskjöld:

– Dag Hammarskjöld är än i dag ansedd som FN:s mest effektiva generalsekreterare. Hans syn på broderskap, medkänsla och humanitärt arbete förtjänar större erkänsla, vilket jag och Kongoveteranerna verkar för.

Kongoveteranerna har skapat en minnesfond, för att hedra Dag Hammarskjöld. Fonden går till att bevara hans minnesplats i Ndola, Zambia. Även andra initiativ som syftar till att hedra hans minne och gärning för freden för bidrag ur fonden.

Dag Hammarskjöld verkade som FN:s generalsekreterare den 10 april 1953 fram till sin död den 18 september 1961.

På drygt 26 meters djup, 6 km öster om Öland vilar vraket av regalskeppet Kronan. Skeppet kantrade vid förlisningen den 1 juni 1676 åt babord. Babordssidan sjönk sedan ned i den fasta leran på Östersjöns botten, med utsidan nedåt. Efter att Kalmar länsmuseum undersökt vrakets innanmäte under 40 år, har nu turen kommit till att försöka skapa en bild av hur Kronans exteriör såg ut.

– Det här arbetet är ju en del av vidmakthållandet av våra dykkompetenser, där vi gör ovanligt långa dyk, upp till hundra minuter plus 30 minuters uppstigning, och använder avancerad teknisk utrustning. Samtidigt är det ju spännande att plocka upp något som egentligen är flottans egendom, säger Jerry Lindén, örlogskapten och dykare på Belos.

Samarbetet med Försvarsmakten är en förutsättning för att göra det möjligt att utföra det tidskrävande och riskfyllda arbetet att gräva under fartygssidan. Bilden av hur det gigantiska regalskeppet byggdes och utsmyckades utvändigt, börjar nu sakta men säkert klarna.

Nu har ett provschakt grävts med hjälp av en tryckluftsdriven slamsug, längs babordssidans reling vid övergången mellan skeppets skansdäck och det underliggande övre kanondäcket. Ett stort antal skulpterade trästycken har kunnat friläggas och bärgas.

– Det är ett spännande arbete på ett unikt välbevarat vrak eftersom det till skillnad mot andra hav inte finns någon skeppsmask i Östersjöns vatten. Dessutom passade dykningarna bra in i den vanliga verksamheten, vi passade på att lägga in årsprovet för våra externa dykare som flottiljen behöver vid ubåtsräddning, säger Jerry Lindén.

Innan det tidskrävande konserveringsarbetet tar vid, kan nu länsmuseet visa upp delar av det skulpturmaterial som smyckat Kronan. Kontrasten mellan krigsmaskinen Kronan med sina mer än hundra bronskanoner och ett skepp i form av ett flytande palats, speglar den motsägelsefulla bilden av 1600-talets stilideal och förhärligandet av den svenska stormakten.

Under nästa år kommer arbetet med att frilägga och kartlägga skeppets utsida att fortsätta. Efter 345 år är det förhoppningsvis dags för Kronan att återigen glänsa och imponera på sin omgivning.

Det nya Gotlands regemente har nu inlett återuppbyggnaden av stridsvagnsförmågan efter ett två decennier långt uppehåll. Nästa års värnpliktsutbildning är inriktad mot stridsvagn och 2025 ska stridsvagnskompaniet Lärbro vara fullt bemannat.

– Stridsvagnarna är en oerhörd förstärkning av förmågan som jag har på mitt förband. Vi har nu fått på plats den egna förmågan att utbilda nästa generation, med början nästa sommar, säger Ulf Hamberg som är chef för 181:a pansarbataljonen.

Under en övning vecka 37-38 var det nypremiär för stridsvagnarna som en del av bataljonen och den 20 september sköt Gotlands regemente skarpt med stridsvagn för första gången sedan maj 2000. Vagnarna bemannades delvis med tidvis tjänstgörande personal, som utbildats i Skövde med krigsplacering på Gotland. En av dem var stridsvagnsföraren Aron Svensson, som nu fått två veckors repetition av sina gamla kunskaper och som trivs i den 62 ton tunga vagnen.

– Det är en härlig känsla att ta sig fram i terrängen, och skönt att få vara här på Gotland.

Sedan Aron och hans kollegor utbildades har förutsättningarna förändrats på ett avgörande sätt.

– Värnplikten har återkommit och nu har det blivit dags att omsätta personalen i stridsvagnskompaniet, säger Ulf Hamberg.

Med en värnpliktsutbildning på stridsvagn vaknar Lärbro kompani ur sin törnrosasömn och med början nu har Gotlands regemente en helt annan tillgänglighet till sina stridsvagnar.

Det var våren 2020 som Försvarsmakten erbjöd sig att vara värd för stabs- och ledningsövningen Joint Protector 21 inom ramen för JEF-samarbetet som Sverige ingår i. Det blev starten för arbetet med att förbereda att ta emot och etablera en brittiskledd stab, kapabel att leda och samordna multinationella operationer i mark, sjö, luft och cyberdomänen. Då kommer frågor som elförsörjning, transporter, boende, mat, säkerhetsskydd, sjukvård och IT-driftstöd upp på dagordningen.

– För min del har det handlat om att stödja övningen med elsäkerhet. Det ska vara säkert för de som övar här och det ska vara säker strömförsörjning, så reservkraft har varit viktigt för våra brittiska gäster, säger Henric Nilsson, som är elsäkerhetshandläggare på P4 till vardags.

Han berättar om ett mycket framgångsrikt samarbete med Fortverket, om inhyrning av elverk, om alla byggcentralerna och kablar som behövts för att bygga en elförsörjning enligt den modell som Försvarsmakten normalt använder för att strömförsörja en fältgrupperad stab, men med inhyrd elmateriel. Bland annat den som strömförsörjer ett 90-tal tillfälliga butiker vid målet under Vasaloppet.

– Försvarsmakten och Fortifikationsverket har löst en komplicerad uppgift tillsammans och med stöd av företag här i Dalarna och övriga Sverige. Det är totalförsvarssamverkan på riktigt, säger Henric Nilsson.

Många direkt knutna till skjutfältet har bidragit till att göra JP 21 möjlig, inte minst Försvarsrestauranger och Samhall. Förvaltare Owe Jansson, skjutfältschef i Älvdalen, är mycket nöjd med arbetet som gjorts:
– Vi har fått ytterligare en sträng att spela på här i Älvdalen. Nu vet vi att man kan bedriva kvalificerade ledningsövningar här. Det är en rejäl fjäder i hatten för oss som jobbar här och en ny resurs för Försvarsmakten, säger han.

Överstelöjtnant Stefan Hedmark, svensk planeringschef för JP 21 är också nöjd med beslutet att placera övningen i Älvdalen:
– Det visade sig att vi hade svårt att få plats i ordinarie ledningsträningsanläggningar vid den här tiden, men vi hittade en riktigt bra lösning här i Älvdalen och den bör vi vidareutveckla för framtida nationella behov, säger han.

De nya fordonen, Volvo V90 cross country, är samma modell som Polismyndigheten använder, men har istället ett svartvitt mönster och texten ”Militärpolis”. Det är ett motorstarkt fordon och är försett med larmanordning (blåljus och siren) samt all den utrustning som militärpolisen behöver för att kunna genomföra sin uppgift. Det finns till exempel kommunikationsutrustning, utrustning för att säkra spår, spärra av områden, mäta hastighet och annat som kan behövas i polisiärt arbete. Färgkombinationen valdes för att inte riskera förväxling med Polismyndigheten och den har redan gett upphov till det interna smeknamnet ”de svartvita flugsnapparna”.

– Det är oerhört roligt att ha fordonen på plats. Det är bra att militärpoliserna ute i landet får något som kommer underlätta deras tjänst, säger Hans Brantås.

Fordonen är särskilt kravställda mot arbete i fredstid och vid kris. I första hand kommer de nyttjas vid uppgifter som; eskorter av personer och materiel samt vid övrigt arbete på väg, exempelvis vid trafikolyckor. Fordonen är bättre anpassade för just militärpolisuppgiften än de befintliga fordonen och ökar synligheten.

– Militärpolisens personliga säkerhet kommer öka markant. Arbete på väg är riskfyllt och med det här fordonet minimerar vi riskerna. Det är ett beprövat fordon för den uppgiften, säger Hans Brantås.

De befintliga fordonen har inte varit tillräckliga säkerhetsmässigt och är i första hand anpassade för att köras i terräng. Den nya militärpolisbilen är ett erkänt säkert fordon, dels ur krocksynpunkt men även prestanda såsom styrning och bromsar är betydligt bättre än en vanlig standardbil. Något som också ökar säkerheten är just dess synlighet, med bland annat reflexpaneler och lampor.

– Det här är ett fordon som är byggt och skapat för att användas ute i trafik. Oavsett om det är ett statsbesök eller en pansarbataljon som behöver transporteras så kommer det här fordonet att vara ett ypperligt verktyg för att förbättra säkerheten men också rörligheten och kommunikationen.

Fordonen är en central Försvarsmaktsresurs och kommer att finnas ute på förband och hos garnisonsmilitärpolisen ute i landet. Ett antal av fordonen användes för första gången under övningen Northern coast i Karlskrona för några veckor sedan.

– Vi hoppas kunna kraftsamla bilarna i tid och rum, till exempel vid stora övningar där det finns ett större behov av just den här typen av fordon, säger Hans Brantås.

Fordonen är utrustade med larmanordning av flera skäl. Dels för att öka synligheten vid stillastående arbete på väg men också för att kunna påkalla fri väg. Ett exempel då blåljus kan användas är vid trafikolyckor där militära fordon är inblandade. Då kan det vara av stor vikt att militärpolisen snabbt tar sig fram för att säkra platsen för räddningstjänst och ambulans och sedan understödja med eventuell livräddning, innan de påbörjar sitt utredningsarbete.

För att framföra fordonet behövs utbildning. De första brukarutbildningarna är redan genomförda och fler kommer hållas framöver. Ett antal av fordonen används redan men det kvarstår fortfarande en del arbete. Målbilden är att alla utbildningar ska vara genomförda, orderverk och bestämmelser ska vara färdiga och fordonen ska vara ute på rätt plats i landet senast till slutövningen 2023.

– Jag är glad att de blev så här pass bra. Det har vi till stor del FMV att tacka för som varit ett fantastiskt stöd under processen. Nu hoppas jag att de snabbt kommer ut till militärpolisen ute på förband och kanske framförallt till garnisonsmilitärpolisen ute i landet. De gör ett jättejobb och de rullar många mil med de bilarna de har, och nu får de ett fordon som är anpassat helt efter deras tjänst.

En övning av Northern Coasts storlek tar lång tid att planera och under hela processen har teamet som jobbat med övningen enbart kunnat träffas digitalt på grund av Covid- pandemin. In i det sista var det oklart om övningen ens skulle gå att genomföra. Länge fanns ett antal handlingsalternativ klara för genomförandet, mot bakgrund av osäkerheter i samhällssituationen och övergripande restriktioner. Men ledningen för Northern Coasts 21 kan nu pusta ut och konstatera att alla vidtagna åtgärder för att hålla övningen fri från covid-19 fungerat.

De första erfarenhetsrapporterna från deltagande sjö- och landenheter är positiva. Man har fått öva på det som efterfrågats och de allra flesta momenten har kunnat genomföras som planerat. Men utvärderingsarbetet har precis bara startat så detaljer kring resultatet kommer först om några månader. Som alltid har vädret haft ett finger med i spelet vilket krävt justeringar i tid och rum, men ytterst få moment har strukits helt och hållet.

Jonas Källestedt har varit övningsledare för Northern Coasts 21 och är nöjd med årets stora marinövning.

– Jag kan bara konstatera att de rapporter vi fått in hittills är helt klart övervägande positiva, vilket förstås är bra. Men det viktigaste just i detta läge är att deltagarna genomfört övningen på ett säkert sätt, utan incidenter och med nyvunna kunskaper.

Utöver genomförda moment och taktisk ledning har även den internationella övningsledningen haft tillfälle till fördjupat samarbete. Näst efter Sverige har Tyskland haft flest antal deltagare i såväl övningsledningen som ute på övningsarenan, och samarbetet länderna emellan fungerar väl efter många år av gemensamma övningstillfällen.

– Jag vet vilket arbete som ligger bakom en sådan här omfattande övning. Jag vill därför tacka alla inblandade som har gjort ett fantastiskt jobb med att förbereda och genomföra Northern Coasts 2021 under de förutsättningar vi befunnit oss i, säger övningsledare Jonas Källestedt.

Försvarsmakten ska växa med fem regementen och en flottilj för att stärka Sveriges försvarsförmåga. Under fredagen återupprättades det första av dessa förband - Norrlands dragonregemente, K 4. Det som tidigare hette Arméns jägarbataljon har återigen blivit ett eget regemente.

Återinvigningen av K 4 kröntes av kunglig närvaro då Hans Majestät Konungen Carl XVI Gustaf fanns på plats. Utöver konungen närvarade bland andra statsminister Stefan Löfven och överbefälhavare Micael Bydén.
För kungen hade ceremonin en särskild betydelse.
– Jag var här för nästan exakt 41 år sedan för att inviga Norrlands dragonregemente K 4.

Då, 1980, hade K 4 flyttats från Umeå till Arvidsjaur. Där förblev förbandet ett regemente fram till försvarsbeslutet 2004 då K 4 istället reducerades till en bataljon som sedan dess har lydit under Norrbottens regemente, I 19.
– I dag står jag här återigen för att inviga Norrlands dragonregemente. Ni kommer nu att lösa större och delvis andra uppgifter än tidigare, sade konungen och förklarade Norrlands dragonregemente återupprättat.

ÖB: ”Arktis har en stor militärstrategisk betydelse”

Överbefälhavare Micael Bydén konstaterade att det är en historisk dag för Sverige och Försvarsmakten.
– Här i Arvidsjaur bygger ni vidare på stolta traditioner sedan decennier. Här formas och fostras ungdomars unika färdigheter och styrkor. Här bygger ni förmåga till strid på djupet i en mycket utmanande subarktisk miljö, sade Micael Bydén.

Att bedriva strid och spaning i de svåraste terräng- och klimatförhållanden, ofta vintertid, är förbandets signum. Jägarsoldater uppträder okonventionellt och verkar med hjälp av egna vapensystem eller genom invisning av attackflyg eller artilleri. Rätt nyttjat kan jägarförbanden åstadkomma systemkollaps hos motståndarens viktigaste funktioner.

– Ni utgör en av många unika och oundgängliga kompetenser i Försvarsmakten och ni är därför ett tydligt bidrag till vår samlade tröskeleffekt, sade Micael Bydén
Det är rätt tid att förstärka den militära närvaron i Norrland och förmågan att verka på Nordkalotten, betonade överbefälhavaren.
– Arktis är ett område som redan i dag har en stor militärstrategisk betydelse. En betydelse som dessutom kommer att öka inom överskådlig tid, sade överbefälhavaren.

FÖRDUBBLING AV VÄRNPLIKTIGA

Bakgrunden till etableringen är det försämrade säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde, förklarade statsminister Stefan Löfven.
– Jag blir glad över att se hur försvarsbeslutet från förra året nu förverkligas. I dag tas ett viktigt steg här i Arvidsjaur för ett starkare försvar i norra Sverige och därmed i landet som helhet. Jag vill önska er all lycka i ert viktiga arbete.

Den kommande tillväxten sker framförallt i K 4:s krigsorganisation. En krigsbataljon ska bli två och dessutom blir varje bataljon större. Antalet värnpliktiga kommer att öka till cirka 300 per år från 2025.

I slutet av ceremonin lämnades K 4 över till dess nye chef, överste Teddy Larsson, som själv ryckte in i Arvidsjaur för 32 år sedan.
– Våra krigsförband ska vara relevanta för framtiden och farliga för en motståndare. Vi vill, vågar och kan. Det är härligt att vara tillbaka här vid Norrlands dragonregemente. Nu kör vi, avslutade överste Larsson.

– Även den samlade bedömningen om ledarskapet vid grundutbildningen är fortsatt högt. Tyvärr ser vi att det fortfarande förekommer dålig jargong, tillmälen och kränkningar, dels mellan soldater men också mellan soldater och befäl, säger Peter Nilsson, chef på Högkvarterets rekryteringssektion.

Enkäten visar att en majoritet av de värnpliktiga tror att utbildningen är meriterande för dem i sitt framtida civila arbetsliv. Nästan hälften kan tänka sig ett fortsatt engagemang inom Försvarsmakten, även om det är något färre än föregående år. Det är en större andel av kvinnorna än männen som kan tänka sig ett fortsatt engagemang, även de som sökte frivilligt utmärker sig.

– Försvarsmakten har haft farhågor att den isolering som varit nödvändig för att hantera Covid-19 skulle öka friktionen mellan de värnpliktiga eftersom de tillbringat längre tid på kasernerna, men antalet kränkningar har varit samma som förra året. Myndigheten har under flera år arbetat med att bekämpa ovälkommet beteende i grundutbildning och det arbetet fortsätter, säger Peter Nilsson.

Andelen som uppger att de skadat sig under utbildningen är fortsatt hög, även om huvuddelen är skador som inte resulterat i utebliven tjänst.
– Det är viktigt att utbildningen planeras väl så det skapas perioder med vila och att man följer den så kallade belastningstrappan, säger Peter Nilsson.

– Glasögonen är väldigt lika de som finns på den civila marknaden, med den avgörande skillnaden att de tål betydligt mer av splitter. De är inte skottsäkra men tål splitter med en ganska hög hastighet, säger Anders Palm, projektledare på FMV.

Systemet består av tre olika typer av skyddsglasögon med fem olika linser. Gul, grå och klar används vid olika ljusförhållandena och när man genomför verksamhet där det finns risk för splitter, som vid skjutning och användning av handgranater. De kan även användas av tornskyttar i fordon som står ute i hög hastighet och det finns risk för stenskott.

De två laserlinserna har skydd mot de vanligaste laservåglängderna på slagfältet som inte är synliga för ögat utan ligger vid de infraröda våglängderna. En skiva skyddar även mot visuell grön laser.

– Laser mot ögat leder till allvarliga skador, risken för att bli blind är stor. Det gäller inte bara motståndarens laser, även de egna mörkerriktmedlen kan göra samma skada om det blir reflektioner. Belysningslaser som används för att underlätta bildförstärkningen har en stor spridning och är inte lika farlig, men det kan ändå ske olyckor. Och då är det bra att vara skyddad, även vid övningar, säger Anders Palm.

När FMV-projektet utvärderade produkterna från de olika anbudsgivarna kopplade man in FOI och externt mätningslabb. Även Markstridsskolan var med och testade produkternas användning i soldatmiljön.

– Att få alla skyddande förmågor utan att sikten genom glasen försämras är komplext. Polykarbonatlinsen är svår i sig, både att undvika dålig brytning och att få den jämn och fri från optiska brytningseffekter. Den ska stå emot splitter men få igenom 87 procent, huvuddelen av det synliga dagsljuset, vilket är svårt. Sedan har vi laserdämpningen ovanpå det med dämpning i olika våglängder, säger Anders Palm.

Behovet av nya klargöringsfordon har varit stort under många år, dels på grund av Dallasjeeparnas ålder och dels för att möta förmågeutvecklingen inom Flygvapnet. Anskaffningen av nya klargöringsfordon har därför varit en prioriterad fråga för Försvarsmakten. I juni överlämnade FMV formellt de nya fordonen till Flygvapnet och nu är de redo att levereras ut till förbanden.

– Det är med stor glädje som jag och Henrik Troedsson, chef Flygbassystem vid FMV, undertecknade avtalet om överlämning av de första leveransklara klargöringsfordonen. Klargöringsfordonen är efterlängtade och de är en viktig del i Flygvapnets fortsatta tillväxt inför framtiden, säger överste Niclas Berger, chef Flygstabens teknik- och vidmakthållandeavdelning.

Klargöringsfordonet Mercedes-Benz G300 CDI 6x6  har utvecklats för att kunna verka på airside och vid Flygvapnets flygbaser. De används bland annat vid klargöring av flygplan och helikoptrar på Flygvapnets baser.

I ett första steg överlämnas ett trettiotal klargöringsfordon till Flygvapnets förband. När överlämningen är slutförd kommer förbanden totalt att ha mottagit runt ett hundratal klargöringsfordon.

Beslut om användning (BOA) är klart och förarutbildning för klargöringsfordonen kommer att genomföras vid respektive förband.

Även om begreppet C-IED, Counter-Improvised Explosive Devices, är starkt förknippat med internationella insatser finns ett stort behov av den förmågan även i Sverige. Försvarsmaktens utveckling inom C-IED ökade i och med hotbilden vid insatserna i Afghanistan och samordningsansvaret för funktionen har sedan 2007 roterat mellan olika generaler och amiraler.

Nu har funktionsansvaret överförts från flygvapenchefen Carl-Johan Edström till arméchefen Karl Engelbrektson. Från båda generalmajorerna är inriktningen tydlig.
 – Jag är imponerad över hur långt vi har kommit inom C-IED, framförallt inom det internationella området, där vi var långt efter då vi startade 2007. Nu gäller det att föra in förmågan och kunskapen på bredden, även nationellt, säger Carl-Johan Edström.

Bred utbildning för alla försvarsgrenar och stridskrafter

Hotet från improviserade sprängladdningar är ständigt närvarande för alla förband som verkar inom markarenan. Förbandstyper med relativt statiskt uppträdande, såsom hemvärnsförband, logistikförband samt basförband ur såväl flygvapnet som marinen, riskerar troligen att bli mer exponerade än renodlade manöverförband.

Mot bakgrund av denna hotbild är arméchefens inriktning som funktionsägare att fortsätta implementeringen på bredden, där grundläggande utbildning bör genomföras av alla förbandstyper och där hotbilden naturligt bör omhändertas vid övningar i samtliga försvarsgrenar.
– Vi ska fortsätta ha en framträdande roll i det internationella samarbetet men vi måste också föra in förmågan på bredden, för behovet av en grundläggande förmåga till strid och verksamhet i IED-miljö är stort, även i en nationell kontext. Inriktningen är därför att införa en grundläggande utbildning i att hantera denna typ av hot för alla soldater och sjömän, säger Karl Engelbrektson.

I ett försämrat omvärldsläge måste flygvapnet vara relevant i vårt luftförsvar även i framtiden, Jas 39 E Gripen innebär ett förmågelyft och säkerställer detta.

– Flygvapnets styrka ligger i att vi alltid är taktiskt överlägsna en motståndare i varje situation. Detta skapar tröskeleffekt i fred och skalskydd i krig, säger flygvapenchefen Carl-Johan Edström.

Redan nu pågår förberedelser för införandet av Jas 39 E Gripen. Flygvapnet genom Taktiska utvecklingsgruppen Jas på Luftstridsskolan (TU Jas LSS) tillsammans med Saab och Försvarets materielverk, FMV, flyger nu systemet i det fortsatta utprovningsprogrammet. LSS får uppgiften att ta fram utbildningsanvisningar och taktiska reglementen för att från 2025 påbörja omskolning av det första krigsförbandet på F 7.

Varför Skaraborgs flygflottilj, F 7, är först att omskola krigsförband till nästa generations gripenflygplan beror på att det finns goda möjligheter och förutsättningar.

– Ännu en gång har F 7 fått uppgiften och det tunga ansvaret att introducera ett nytt stridsflygsystem i flygvapnet. Här finns en nedärvd tradition och en bred och djup kunskap att omvandla stora tekniksprång till operativ effekt i form av krigsförband, säger flottiljchefen Malin Persson.

–Förutom personal så finns en väl utvecklad infrastruktur i form av simulatorer, hangarer, flygplats och luftrum, säger hon.

Införandet av Jas 39 E Gripen innebär många nya förmågor för flygvapnet.

– Vi är bra redan nu och med E tar vi ytterligare steg. Med Gripen E skapar vi ett militärt problem för en motståndare. Vi blir helt enkelt vassare och farligare, säger flygvapenchefen.

Med moderniserade sensorer och framförallt sensorfusion är det ett enormt steg från C/D till E.

– Det sammanlagda förmågan kopplat till mjukvara, systemintegrering, sensorer, vapen och telekrigssystem, kommer matcha och i många fall vara bättre än dagens femte generations stridsflygplan, säger han.

–Jas 39 E Gripen  är inte bara ett slagkraftigt stridsflygplan det är också ett system med god bränslekonomi, enkelt att underhålla och med en hög tillgänglighet, säger flottiljchefen.

Exempel på en förmågehöjande effekt är att flygplanet har fler balkar, vilket innebär att Gripen E kan bära mer vapenlast i form av både robotar och bomber. Sammanfattningsvis ökas och utvecklas den operativa förmågan i förhållande till omvärlden.

Införandet – tidsplan

Införandet kommer att ske i flera steg.

Redan under nästa år påbörjas de första utbildningarna i teknisk tjänst mot 39 E i Saabs regi och kommer i huvudsak riktas mot personal som ska stödja FMV vid produktion på Malmen för att senare möjliggöra flygverksamhet på eget verksamhetstillstånd.

Därefter kommer TU Jas LSS under 2023 och 2024 fortsätta flyga Jas 39 E Gripen för att ta fram utbildningsanvisningar och taktiska reglementen. Verksamheten under 2023 och 2024 kommer att bedrivas på FMV:s verksamhetstillstånd.

Jas 39 C/D Gripen utgör grunden för flygvapnets förmåga och utbildningsverksamhet genom hela 2020-talet. Jas 39 C/D Gripen kommer fortsatt att vara en viktig del i det fortsatta militära flygutbildningssystemet. De kommer från 2026 vara flygvapnets Advanced Trainer Aircraft, ATA.

– Med fortsatt utveckling och uppdateringar kommer C/D vara fortsatt operativt relevant långt in i 2030-talet, säger flygvapenchefen.

F 7 kommer nu att påbörja arbetet med att införa Jas 39 E Gripen och utbildningssystemet med Advanced Trainer Aircraft som kommer genomföras med Jas 39 C/D Gripen, ATA 39 C/D.

–Uppgiften måste analyseras noggrant men det får inte ta för lång tid eftersom de första utbildningarna påbörjas redan hösten 2022. Jag är mycket stolt över att F 7 har fått förtroendet att genomföra detta men samtidigt ödmjuk inför den ansvarsfyllda uppgiften. Jag vet att vi kommer att lyckas eftersom personalen på F 7 är oerhört kunniga och alltid ser utmaningar som möjligheter, säger flottiljchefen Malin Persson

Vilken som blir nästa krigsförband att omskolas är inte beslutat.

– Det beror bland annat på infrastruktur, personaltillgång och flygoperativa överväganden. Det viktiga är att flygvapnet fortsätter leverera operativ effekt med C/D parallellt med att införandet av E startas. Det sammantaget gör att vi kan taktisera med införandet av det nya systemet, avslutar flygvapenchef Carl-Johan Edström.

Försvarsmakten har lämnat en hemställan till regeringen med en formell begäran om ett bemyndigande om att få köpa in det flygburna radarspanings- och ledningssystemet Globaleye. Flygplanen tillverkas av Saab består av en kraftfull radar med utökad räckvidd, Erieye Extended Range, samt en rad avancerade sensorer integrerade på flygplanstypen Global 6000. Den har lång flygräckvidd och tillverkas av Bombardier.

– Det här är ett system som höjer vår förmåga rejält. Det finns ekonomi i materielanskaffningsplanen och vi anskaffar systemet så fort förutsättningarna medger, säger generallöjtnant Johan Svensson, produktionschef.

Försvarsmakten har sedan tidigare budgeterat för att köpa in nya radarspanings- och ledningsflygplan. Den hemställan som nu skickats till regeringen är en start på processen att få köpa in dessa. 

Flygvapnet har i dag två radarspanings- och ledningsflygplan av modell ASC 890. De används flitigt och kommer att behöva ersättas under kommande år.

Saabs Globaleye är utrustat med en kraftfull radar och andra sensorer som ger höjd förmåga till att övervaka luftrummet, havet och marken. Det kan skicka data till enheter i flygvapnet, armén och till marinen. 

Systemet ska även kunna ge stöd till det civila samhället. Det kan bistå med koordinering och ledning av räddningsinsatser vid naturkatastrofer eller större olyckor på land eller till sjöss.

Till ljuva toner från marinens musikkår återinvigdes så, den 1:a oktober 2021, Älvsborgs amfibieregemente, Amf 4, av H.K.H. kronprinsessan Victoria. En händelse vars betydelse underströks av såväl överbefälhavaren som försvarsministern i sina respektive anföranden under ceremonin. Västkustens hamnar är avgörande för såväl civilsamhället som Försvarsmakten och dess skydd kommer nu bli starkare.

Viktig infrastruktur får bättre skydd

Försvarsmakten ska växa med fem regementen och en flottilj för att stärka Sveriges försvarsförmåga. Genom en större permanent närvaro kommer Älvsborgs amfibieregemente, vars krigsförband karaktäriseras av en hög tillgänglighet, bidra till ett starkare skydd av viktig infrastruktur längs med hela västkusten. Infrastruktur vars betydelse är minst lika avgörande i fred som kris och krig.

– Med ytterligare ett amfibieregemente etablerat här på västkusten ökar vi inte bara vår förmåga att verka i flera riktningar samtidigt, utan också vår förmåga att permanent skydda viktig infrastruktur längs med hela Sveriges kust. Infrastruktur vars funktion är minst lika avgörande för Sverige såväl nu som vid kris eller krig, säger överste Fredrik Herlitz, nyligen utnämnd chef för Älvsborgs amfibieregemente och Göteborgs garnison.

Bra förutsättningar för fortsatt tillväxt

I samband med regementets återupprättande övertar chefen för Älvsborgs amfibieregemente, förutom krigsförbanden 17:e bevakningsbåtkompaniet och 132:a säkerhetskompani sjö, även garnisonschefskapet över Göteborgs garnison. Något som i praktiken innebär att Amf 4 redan från dag ett innefattar nära 600 medarbetare och 300 värnpliktiga.

– Att bygga upp ett nytt regemente med nya förmågor tar tid men vi kommer att kunna verka från dag ett. Sveriges krigsavhållande förmåga kommer nu öka över tiden och vårt bidrag till säkerhet och stabilitet i närområdet kommer bli större för var dag som går, avslutar Herlitz.

Snart inleds marinövningen Swenex, flygvapnets Luftförsvarsövning (LFÖ), samt ett flertal hemvärnsövningar. Utöver det fortsätter den bilaterala övningsverksamheten mellan Sverige och USA under ledning av Försvarsmaktens specialförband.

Målsättningarna i försvarsbeslutet, att under relativt kort tid bygga ett starkare försvar, är höga och ställer stora krav på leverans. Parallellt som försvarsförmågan byggs upp ska Försvarsmakten hantera skarpa uppgifter både nationellt och i andra delar av världen.

– I våra internationella insatser bidrar vi till civilbefolkningens säkerhet. Det ger oss erfarenheter och förmåga att verka tillsammans med andra, säger Micael Bydén.

Försvarsmakten ska dessutom ha förmågan att lösa uppgifterna enskilt och tillsammans med andra. Ett viktigt steg i utvecklingen är därför möjligheten till att genomföra övningar och fortsätta utveckla Försvarsmaktens internationella samarbeten.

– Vi ska kunna ge och ta emot militärt och civilt stöd, och för att det ska fungera i alla konfliktnivåer, måste vi träna här och nu. Samtidigt som vi här hemma ska vara den aktiva försvarsmakten på plats när det händer, säger Micael Bydén.

Vårt beroende av ett ständigt flöde av säkra fartygstransporter har tydligt visat sig vid flera tillfällen. I våras blockerade det stora containerfartyget, Ever Given, Suezkanalen under sex dagar. Stoppet orsakade prishöjningar och förseningar som fortfarande, sex månader senare, påverkar handeln. För 15 år sedan orsakade pirathotet utanför Somalia så stora problem för sjöfarten att en militär EU-operation startades. Sverige har deltagit vid flera tillfällen med fartyg, flygplan och soldater.

Västkusthamnarna är porten in

I världen ökar pressen på att ställa om från fordonstransporter på väg till grönare alternativ som järnväg och kustnära sjötransporter. Sverige är också ett av de länder som är mest export- och importberoende och nästan 90 procent av vår import och export transporteras på fartyg. Via västkusthamnarna tas en stor del av dessa varor in, inte bara till Sverige utan till hela regionen. Sverige är inte självförsörjande inom särskilt många områden. Livsmedel, läkemedel och elektronik är bara några av de nödvändigheter som hela tiden passerar svenska hamnar. Enligt Göteborgs hamns egna siffror tog man in hela 411 000 containrar med varor under första halvåret 2021.

Sjöfartsskydd övas regelbundet

Sjöfartsskydd ingår som en del i varje större marin övning, och blir aktuellt redan i mitten av oktober då den nationella övningen Swenex startar.

Kommendörkapten Patrik Mattsson är chef för 33:e minröjningsdivisionen:
– Under Swenex kommer jag att leda ett tiotal svenska och finska fartyg i en sjöfartsskyddsoperation där vi tränar på att kritiskt viktig last på fartyg säkert kan nå hamn.

Ett av de svåraste hoten att försvara sig mot är minor. Dessa kan läggas ut dolt, från ubåtar eller handelsfartyg, och orsakar snabbt stopp i hamnar eller trånga farleder. Patrik Mattson förklarar att jobbet med sjöfartsskydd börjar redan i dag:
– Vi förbereder oss genom att lära känna undervattensmiljön i de viktigaste kustavsnitten och hamnarna. Om vi vet hur det ser ut på botten i fredstid kan vi enklare upptäcka om något lagts dit och då använda minröjningsfartyg eller dykare för att ta bort hotet. Även den ständiga sjöövervakningen runt Sveriges kust ger oss en normalbild som gör det möjligt att upptäcka om omvärldsläget förändras, och då vidta rätt åtgärder.

– Den egna organisationens utbildningspraktik blir mer synlig- och tydliggjord på ett konstruktivt sätt när utbildare från olika organisationer utbyter erfarenheter av utbildningsmetodik, förklarar Mikael Gudmundsson, kurschef Militärhögskolan Halmstad /Försvarsmaktens ledarskaps- och pedagogikenhet (FMLOPE).

Bättre tillsammans än var för sig

Kursen genomförs i samverkan med Polisen, men även deltagare från andra myndigheter och organisationer,  i en totalförsvarssamverkan inom utbildningsområdet. Den genomförs i tre delar – de första två av mer praktisk karaktär och en sista mer reflekterande del. Den bedrivs i både närundervisnings- och distansundervisningsform och omfattar totalt 16 arbetsdagar. Årets kurs pågår under hösten med dryga trettiotalet deltagare och avslutas i mitten av december. Nyligen har den andra delen precis genomförts på Polisens utbildningsplats i Rosersberg. Deltagarna har i mixade grupper förberett och genomfört olika utbildningspass för att skapa en gemensam utbildningsupplevelse. Den ligger till grund för efterföljande reflektion genom utvecklande samtal. I samtalet identifieras vad man ytterligare vill förstå och fördjupa sig i för att utveckla utbildningsmetodiken och därmed optimera förutsättningarna för lärande.
– Det är väldigt intressant att få vända och vrida på saker tillsammans med andra som är vana att utbilda i sina organisationer – inte minst att reflektera över varför det blir som det blir när vi gör som vi gör i utbildningssituationen, berättar Johan Magnusson, samordnare för polisiär konflikthantering (Polkon) i polisområde Jämtland. Både Försvarsmaktens och Polisens verksamhet är till stora delar praktisk och då är det intressant att titta på likheter och olikheter i utbildningsmetodik. Vad beror eventuella skillnader på?

Utvecklande samtal

När och hur fångade vi övningstruppens intresse och engagemang? Lär man sig alltid bäst när man tycker att det är kul? Hur skapar man en optimal lärsituation i en grupp där erfarenhet och förkunskaper varierar stort? Kan det bli för mycket fokus på variation i lärsituationen? Hur skapar man en avslappnad och trygg stämning i lärsituationen? Är det då man lär sig som mest? Frågorna är många som avhandlas i det utvecklande samtalet efter genomfört utbildningspass.
– Vi har en bra och ganska djup samtalsnivå, berättar Henric Larsson, sektionschef för utbildningen på Officersprogrammet, Markstridsskolan Kvarn. Olika bakgrund och erfarenhet i gruppen öppnar upp för ett bredare perspektiv på utbildningsmetodik, men jag hoppas också få möjlighet att fördjupa mina tankar och idéer om utbildning och testa mot de andra deltagarna.

Som utgångspunkt under kursen används Försvarsmaktens publikationer Handbok Utbildningsmetodik (2013), Pedagogiska grunder (2006), samt arbetsversion Pedagogiska grunder (2021). I den sista delen av kursen kommer deltagarna att fördjupa sig i litteraturen, men också att med utgångspunkt i erfarenheterna från del 1 och 2,  omsätta dessa till praktiskt utbildnings- och utvecklingsarbete på den egna arbetsplatsen. Fortlöpande återkoppling från kurskamraterna är ett genomgående inslag.
– Det här är ett jättebra tillfälle att få lite nytändning och fundera på hur jag kan bli bättre i min roll, summerar Johan Magnusson. Det är kul och nyttigt att utvecklas tillsammans med utbildare från andra statliga myndigheter.
– Jag uppskattar bredden här där vi möts med olika bakgrund, men i grunden delar ett gemensamt intresse för utbildning och människors utveckling, sammanfattar Henric Larsson Våra kadetter är vetgiriga och jag vill uppdatera mig och hänga med i utvecklingen av människors lärande.

John Karlsson, K 3, Malin Hjalmarsson, Livgardet, Oskar Svärd, Ing2 och Emil Dahlqvist, Dalagruppen, är medlemmarna i Safat som de senaste 93 timmarna tävlat konstant i 600 kilometer, 17 000 höjdmeter och med totalt cirka fyra timmars sömn. På onsdagseftermiddagen kom de in i målet i A Coruña i nordvästra Spanien som segrande lag efter en helt strålande prestation.

– Våra förmågor som officerare och soldater har prövats under svåra förhållanden utan avkall på bibehållet stridsvärde. Förmågan att hantera sömnen har i denna tävling varit avgörande tillsammans med kamratvård, säger lagets kapten Johan Karlsson.

Segern vid målgången firades med jordgubbsglass.

Den här veckan övar livbataljonen hela sin krigsorganisation. Pliktpersonal har kallats in för repetitionsövning, de värnpliktiga är på plats, reservofficerare är inne och jobbar, och anställda officerare och soldater har precis avslutat paradsäsongen och står redo att öva sina skarpa krigsuppgifter.

Övningen har inletts med mobilisering - med bland annat täthetsprov av skyddsmask och inskjutning av vapen på Livgardet i Kungsängen. Därefter har förbandet förflyttat sig söderut för att öva strid i bebyggelse på anläggningen vid Markstridsskolan i Kvarn. 

Kally Fohlin genomförde värnplikten 2017-2018 som skyttesoldat och kallats in till övningen med stöd av pliktlagen.
– Det var en smärre chock i början, men det känns kul också. Jag håller på med skytte civilt, så jag ser fram emot just skyttedelen. Förväntningen är att jag kommer lära mig något nytt och lära mig mer om strid i bebyggelse.

Ny terräng ger nya utmaningar

Erik Sjöstrand har befattningen beriden högvakt/skyttesoldat på Livbataljonen sedan ett par år tillbaka. Han har precis lämnat paradsäsongen bakom sig för att dra på sig fältuniform och öva strid.
– Det är jätteskönt att få sträcka lite på sig. Jag ser fram emot att öva strid i bebyggelse, att komma ner till Kvarn till en rejäl SIB-anläggning och få mängdöva i ny terräng. Man blir lite van av att öva i sina vanliga lokaler, man kan de banorna. Nu blir det nya utmaningar på en ny plats.

Övningen kommer att avslutas med moment runtom i Stockholm. Syftet är att öva på förbandets huvuduppgift i kris och krig: att skydda och bevaka samhällsviktiga anläggningar i Stockholmsområdet. Övningen genomförs i samverkan med riksdagsförvaltningen och regeringskansliet, som sköter sin verksamhet som vanligt under övningen.

Stockholmsmoment lördag till söndag

Bataljonen övar vid riksdags- och regeringsbyggnaderna och omkringliggande kvarter från tidig kväll lördag den 9 oktober till och med söndag förmiddag den 10 oktober. Förbandet kommer bland annat att sätta upp vaktposter och vägspärrar och soldater kommer att patrullera till fots i området under hela natten. De kontroller som genomförs sker bara på figuranter. Soldaterna bär stridsutrustning och skottlossning med lös ammunition kan komma att ske.

Samtidigt kommer även övningsmoment genomföras i byggnader i Telestaden, Farsta, Stockholm, där en styrka övar moment med strid i bebyggelse.

Kally Fohlin är fullt upptagen med studier på universitet till vardags men uppskattar ändå att hon kallats in för att delta i övningen.
– Jag tycker att man får ut något i försvaret som man inte får ut i det civila; det är en stämning, man har en otrolig gemenskap, man får sätta sig själv lite på prov. Det är som att vara ute och springa, det är jobbigt i början, men när man kommer hem känns det jättebra. Lite så är det att vara i försvaret.